Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

 Bild: Malin Strandberg
Bild: Malin Strandberg

Malin Lernfelt: Grisar och kor bidrar till resursklokt matsystem

Ledare 31/1. Allt oftare uttrycks i klimatdebatten åsikter om att vi borde sluta äta kött för miljöns skull. Tanken är att man då kan odla människomat på marken och minska resursförbrukningen. Många kommuner har också fattat beslut om att servera mindre kött som ett led i en hållbarhetsanpassning av sina verksamheter. Hotell och restauranger byter ut den vanliga mjölken mot havredryck som en del i sin miljöprofilering.

Detta är en text från HN:s ledarredaktion. Ledarredaktionen arbetar självständigt men delar Centerpartiets ideologiska värderingar.

Att sanningen är betydligt mer komplicerad än de mest högljudda förespråkarna för en vegetarisk eller vegansk kost vill göra gällande verkar myndigheterna inte ha övervägt. I själva verket kan djur som kor och grisar bidra till ett mer resursklokt cirkulärt matsystem.

Den omtalade EAT-Lancet-dieten presenterades 2019 i en rapport från Gunhild Stordalens stiftelse EAT och den medicinska tidskriften The Lancet. Tanken var att ta fram en diet som skulle vara hållbar både ur hälsoperspektiv och sett till miljö och klimat, och enligt dieten bör världens befolkning äta mer växtbaserad mat och så lite rött kött som möjligt. Kyckling framställdes som ett miljövänligare alternativ för den som ändå ville äta protein från djur.

En aktuell studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nature Food sätter dock saker i ett lite annat ljus. Utgångspunkten är att anpassa EAT-Lancet-dieten till ett så kallat cirkulärt matsystem, där djur utöver att beta främst matas med restprodukter från matproduktion och -konsumtion.

De förändringarna leder till en helt annan diet. Eftersom kor och grisar kan äta sådant som människor inte äter, som gräs och klöver, matavfall och biprodukter, och eftersom de producerar gödsel som används som näring till växtodling, har de en viktig roll att spela i en hållbar näringskedja. Kor betar också på mark som inte lämpar sig för odling och bidrar både till att hålla landskapet öppet och till biologiskt värdefulla ängsmarker. Industrikyckling kräver istället foder som vete eller majs, vilket odlas på mark som kunnat användas för att producera mat till människor.

Även om den totala köttkonsumtionen behöver minska och matproduktionen behöver bli mer cirkulär är alltså slutsatsen att grisar, får och kor fyller viktiga roller i vårt matsystem. Boskapsdjuren kan bidra både till effektivare markanvändning och lägre koldioxidutsläpp. Enligt den aktuella studien leder en kost med mer nöt-, lamm- och fläskkött jämfört med kyckling till att utsläppen av växthusgaser minskar med upp till 31 procent, och användningen av odlingsbar mark med upp till 41 procent.

Frågan om hur vi hushållar med åkermarken är också central ur miljöhänseende. De senaste 20 åren har en miljon kvadratkilometer av jordens skogar och savanner omvandlats till åkermark, med följden att ekosystem gått förlorade och att koldioxid som tidigare lagrats i träd och annan grönska släppts ut i atmosfären.

Sammantaget finns det alltså skäl att vidga perspektiven och i många hänseenden även backa bandet. Att grisar och kor behövs i ett framtida hållbart matsystem är ett faktum. Det bör få betydligt större genomslag såväl när det kommer till vilken typ av föda som svenska myndigheter erbjuder och rekommenderar, som i den pågående klimatdebatten.