Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Katarina Erlingson: Godtycklighet och tondövhet präglar bygglovsnämnden

Ledare 3/1. Under det gångna året har bygglovsnämnden i Falkenberg skapat en del rubriker. Nämnden har godkänt ett modernt bostadshus invävt i ett naturreservat, man har försökt hemlighålla vem som stod bakom planerna på ett stort husbygge i Agerör, en person på Herting fick inte måla sitt hus i den färg hon ville trots att liknande finns i området. För att ta de mest flagranta händelserna.

Detta är en text från HN:s ledarredaktion. Ledarredaktionen arbetar självständigt men delar Centerpartiets ideologiska värderingar.

HN har nu gjort en kartläggning kring hur ofta den politiska nämnden går emot beslutsförslagen från förvaltningen, från handläggare där som är utbildade i ämnet och är kommunens experter i bygglovsfrågor. Det är förhållandevis ofta det händer, i drygt en femtedel av ärendena. Enligt en jurist på Boverket är det inte anmärkningsvärt mycket, men det tyder ändå på någon sorts systemfel.

Det som är anmärkningsvärt är däremot den attityd bygglovsnämndens ordförande Yvonne Nilsson (S) och vice ordförande Bo Gustafsson (M) visar mot sina kommuninvånare.

De flesta invånarna i kommunen känner säkert bara ytligt till hur systemet med planer och bygglov fungerar, något annat kan man inte förvänta sig. Men att politiker har en sån nedlåtande attityd mot personer som klagar på byggen är tondövt. Dessutom är det oroväckande då det minskar tilliten för hela det politiska systemet. Det duger inte att som politiker vara dryg och säga "Det har väl folk svårt att förstå."

Särskilt inte när det gäller det uppmärksammade ärendet på Grimsholmen. Ett mindre rött trähus ska bytas ut mot en modern koloss på 670 kvadratmeter i betong och plåt. Att det är utanför detaljplanelagt område och att politikerna därmed har en än större makt borde inte göra någon skillnad gentemot de klagande grannarna. Tyvärr blev ärendet inte överklagat av "rätt" granne och naturskyddsföreningens överklagande kom in för sent.

Bygglovsnämndens presidium förklarar nämndens godkännande med att det redan stod ett hus där, men att de skulle nekat om det inte varit bebyggt redan. Att den gamla byggnaden och den nya är som natt och dag verkar inte ha någon betydelse för Yvonne Nilsson och Bo Gustavsson.

Nämnden har också gått emot förvaltningens beslutsförslag i flera fall när det gäller så kallad prickad mark, som inte ska bebyggas. Man förklarar det med att detaljplanerna är för gamla och inte stämmer överens med verkligheten.

Det är inte rimligt att sätta detta i system, utan då måste kommunen sätta igång att ta fram nya detaljplaner. Det är emellertid inte bygglovsnämndens ansvar, men de borde kunna initiera ett sådant arbete. Det verkar behövas ett omtag när det gäller planarbete och bygglovsärenden. I en växande kommun som Falkenberg måste planerna hänga med i utvecklingen. Annars blir sökande lätt offer för kommunens godtycklighet, vilket inte gagnar varken den enskilde eller det politiska systemet. Låt oss hoppas på att nya politiker efter valet drar igång en översyn kring planerna.