Nog för att det är vår. Men att fångar indirekt släpps loss genom klättervänliga staket, är både extremt pinsamt och oerhört allvarligt. Att unga gängkriminella "i sin själ vill väl" är nämligen långt från sanningen. De har mördat, med berått mod, för gänget, pengar eller status. Och får de inte rätt hjälp med mental omprogrammering lär det hända det igen, i värsta fall under tiden brottslingarna är på fri fot.
Visserligen påstår säkerhetsdirektören för Statens institutionsstyrelse (Sis) att man kommit en bra bit på väg med säkerheten. Men åtgärderna räcker uppenbarligen inte. Redan i år har ett par uppmärksammade "avvikelser" skett.
– En polis jag pratat med som besökt Sis-hemmen liknar det med ett Linkedin för unga kriminella. Hans bild var att unga kriminella öppet skröt om vilka äldre kriminella de var kopplade till och olika betalningar de fått, säger åklagaren Lisa dos Santos till Aftonbladet.
Åklagaren påpekar att det är både stötande och farligt att de här unga kriminella har kunnat rymma. Justitieministern kallar det "ett hån mot brottsoffret och en provokation mot medborgarna".
Att rymningar kan ske är dels ett resultat av slapp säkerhet i stunden - likt när en dömd mördare kunde smita under "bevakad" permission på ett shoppingcenter i Halland. Men också ett resultat av platsbrist på Sis-hemmen - vilket bidrog till att de senaste rymmarna hade placerats på ett hem med lägre säkerhetsklass.
– Samhällsutvecklingen med så unga gärningsmän har gått så fort att vi inte kan placera alla så som vi önskar, förklarade Sis säkerhetsdirektör Christer Johansson i SvD.
Att Sis-hemmen, under lång tid, har kritiserats skarpt är ingen hemlighet. Vi har tvingats vänja oss vid rubriken om allt från övergrepp begångna av personal till allvarliga våldsövergrepp på personal. De engagerade psykologer och andra välutbildade anställda som arbetar på hemmen har inte kunnat kompensera för såväl personalbrist som brister hos vissa anställda på hemmen.
Dessutom har den nya, grova klientelet blivit en fara för andra intagna. Att unga missbrukare, inte sällan med NPF-diagnoser, har blandats med grova kriminella är även det ett resultat av ett systemfel. Tyvärr har även makthavare dragit benen efter sig alltför länge - trots att det länge varit uppenbart att en nygammal form av kriminalvård åter måste till: ungdomsfängelserna.
Beslutet att avskaffa dem togs i slutet av 70-talet, delvis på grund av hög återfallsfrekvens i brott. Men det betyder inte att fängelseformen – i modern tappning – är fel i dag.
Erfarna poliser som Karin Götblad har efterlyst det och såväl Tidöpartierna som Centerpartiet vill se en sån reform. Så se till att sjösätta en plan för nya ungdomsfängelser. Och tills de är på plats - förstärk säkerheten avsevärt på de hem som i dag finns.
