Ledare 14/12. Strategin lyckades – långt över förväntan. Vallokalsundersökningarna visade sig nästa lika illa tillförlitliga som alla de opinionsmätningar som en gång förutspådde Brexit-förlust. Återigen handlar resultatet, till viss del, om ett underskattat stöd för Brexit. Ett stöd så starkt att många traditionella labour-väljare hellre har lagt sin röst på en lögnaktig, uppblåst elitskole-elev än på Jeremy Corbyn.
Ett resultat av Labour drabbats av samma smitta som så många andra socialdemokratiska partiet i Europa? En del kommentatorer söker den enkla förklaringen. Men som alltid är svaret något mer komplicerat. Många socialdemokrater uppfattade, på goda grunder, Jeremy Corbyn som ett eländigt alternativ. Han har försökt dra sitt parti i en mer vänsterradikal riktning. Det skrämde bort väljare.
De svenska socialdemokrater som funderat om på att pröva detsamma kan nu slå det ur hågen. Möjligen kan de pröva att ersätta Stefan Löfven med, typ, Robert Aschberg. Fräckt frispråkiga ledare som ger ”drag under galoscherna” är ju tydligen även 2000-talets melodi.
Dessvärre tyder också det mesta på att alltför få bryr sig om ifall potentiella ledare drar valser i parti och minut. Boris Johnson har avslöjats med lögn efter lögn. Det har bidragit till att en del av hans mer seriösa partikollegor funnit honom besvärande. Tillräckligt många väljare gör uppenbarligen en annan bedömning.
Varför? För att de ändå utgår från att all politik är ett tjyv- och rackarspel? Tyvärr är det nog en del av förklaringen. Men det handlar förstås också om att det mesta kan säljas med mördande reklam – även budskap som folk borde förstå är för bra eller otroliga för att vara sanna.
Inom kort kommer britterna blir varse om att Johnsons förespeglingar som en smidig, snabb och smärtfri Brexit är lika falska som hans segertal om att ”ena landet”. Det här valet må ha fått en del socialdemokrater att rösta konservativt. Men det har också fått fler skottar att rösta lokalpatriotiskt. Framgångarna för Scottish National Party (SNP) fick partiledaren Nicola Sturgeon att konstatera att Skottland har fått förnyat mandat för en ny folkomröstning.
Britterna kan alltså bli av med ”EU-byråkraterna”, men förlora Skottland. och hur det skall gå på Irland är fortfarande höljt i dimmor. Löften om smidiga gränsövergångar har varit lätta för Johnson att ställa, men hur det blir i praktiken återstår att se.
Den eventuella förlusten av Skottland är inte det enda som svider. Förlorade och tillkrånglade handelsrelationer lär ställa till det på många håll – kanske i många år. Det enda som kan sägas vara klart i början av nästa år är utträdet. Det svåra arbetet med nya handelsavtal återstår att förhandla fram.
Halländska företag som har affärer i Storbritannien får fortsätta jobba med okända faktorer.
– För företagen är det oerhört viktigt att få klarhet i vad de kan förvänta sig efter 2020, sade Anna Stellinger på Svensk näringsliv, i ett uttalandet efter valet.
Tyvärr är väntans tider kanske inte ens över efter nästa jul. Handelsavtal kan tid att värka fram.
