Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Folkomröstning svår att ändra

Det stora problemet med folkomröstningar är att de inte ger utrymme för politikens normala avvägande

Detta är en text från HN:s ledarredaktion. Ledarredaktionen arbetar självständigt men delar Centerpartiets ideologiska värderingar.

Hon har det inte lätt, Theresa May, med att sopa upp efter sin företrädare David Camerons folkomröstning om Brexit. Cameron försökte lösa den interna konflikten inom sitt parti genom att sätta det brittiska medlemskapet i EU på spel. Han förlorade både folkomröstningen och partiledarskapet. Brexitomröstningen har blivit en tydlig illustration till några av de problem som finns med folkomröstningar. Det kan till exempel vara svårt att veta exakt vad medborgarna ställde sig bakom när de röstade på ett visst sätt i folkomröstningen.

Frågor som just medlemskap i EU är i och för sig den typ av frågor där det kan finnas starka skäl för folkomröstningar. Det finns ett värde i att folket i sin helhet får ta ställning i vissa frågor och rösta ja eller nej. Så var det när Sverige tog ställning till EG-medlemskapet och till anslutningen till euron. I båda dessa fall var det dock tydligt vad ett ja respektive nej innebar.

Det som är det stora problemet med folkomröstningar är att de inte ger utrymme för politikens normala avväganden mellan olika mål och förhandlande och kompromissande om olika lösningar. Det är ja eller nej till ett visst förslag. Ett väldigt svartvitt sätt att fatta beslut.

I de fall man försöker göra det hela mer komplicerat blir det dock ännu värre. De svenska folkomröstningarna om kärnkraft och pensioner, där det fanns tre mer eller mindre olika alternativ, är inte några goda exempel på hur tydliga resultat skapas.

När det gäller vissa frågor, inte minst på lokal nivå, är det ofta väldigt begränsade frågor som kan bli föremål för en folkomröstning. Även om dessa frågor, till exempel om en väg eller skola, är viktiga för dem som är berörda, är de inte lämpliga att avgöras i en folkomröstning. Inte minst eftersom det kan vara svårt att överblicka konsekvenserna för andra verksamheter och andra delar av kommunen.

Problemet med folkomröstningar är inte att folket fattar mindre kloka beslut än valda representanter. Så är det knappast. Däremot är det inte på samma sätt möjligt att ha en riktig diskussion bland beslutsfattarna som utvecklar och förbättrar de olika förslagen. En annan nackdel är att om man senare kommer fram till att ett beslut inte var så väl genomtänkt, så är det betydligt svårare att ändra ett beslut i en folkomröstning än ett beslut i en vald församling.

Folkomröstningar har ett värde också i en representativ demokrati – men de ska användas restriktivt. De bör användas i principiellt viktiga frågor där det är rimligt med ett långsiktigt ställningstagande, inte användas för att komma undan intern splittring i partierna. Och det bör alltid vara tydligt vilket resultat ett utslag i en folkomröstning får.

Uppfylls dessa krav kan folkomröstning vara ett alternativ, annars ska de valda församlingarna fatta beslut. Det kanske blir ett sämre beslut, men är då också betydligt enklare att ändra.