Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Oppositionsråd Anneli Andelén (C), Falkenbergs kommun Bild: Alma Tallborn
Oppositionsråd Anneli Andelén (C), Falkenbergs kommun Bild: Alma Tallborn

Katarina Erlingson: Falkenbergsförslag löser inte demokratin

Om mindre än fem månader är det val. Fram till dess får väljarna bereda sig på att bli uppsökta av representanter för de olika partierna och få brevlådan full av valretorik. Men under övriga mandatperioden? Hur väl sköter partierna kontakten med väljarna då? Antagligen inte tillräckligt väl.

Detta är en text från HN:s ledarredaktion. Ledarredaktionen arbetar självständigt men delar Centerpartiets ideologiska värderingar.

Sen tjugo år tillbaka finns det möjlighet för kommunerna att använda sig av så kallade medborgarförslag. Då kan kommunmedborgarna skicka in olika synpunkter och förslag som sen tas upp i kommunfullmäktige.

Varbergs kommun har valt att inte använda sig av systemet med medborgarförslag. Kommunstyrelsens ordförande Ann-Charlotte Stenkil (M) menar att det finns andra sätt som är mer flexibla och ger snabbare svar. Ett av sätten är allmänhetens frågestund på kommunfullmäktigemötena.

Till skillnad från Varberg har Falkenbergs kommun haft systemet med medborgarförslag. Fram till nu, när en ny modell ska införas. Medborgarförslagen har tidigare gått hela vägen upp till kommunfullmäktige och det har krävt resurser inom organisationen. Det nya Falkenbergsförslaget innebär att förslaget läggs upp på hemsidan och så får andra kommuninvånare rösta på förslagen. För att gå vidare till politisk hantering krävs minst 50 röster.

Sen färre och färre människor gått med i de politiska partierna har kommuner och regioner ändå försökt få medborgarna engagerade i de frågor som man har ansvar för. Men det blir ändå en sorts konstgjord andning av demokratin. Organisationen som politikerna är satta att styra ska samtidigt försöka få medborgarna politiskt engagerade, utan att gå med i ett parti. Systemet bygger ju i grunden på att människor engagerar sig i ett politiskt parti. När de då vänder partierna ryggen, ska då kommunen som organisation lösa det problemet?

Partierna får partistöd på alla nivåer inom politiken: den nationella, den regionala och den kommunala. Skattebetalarna - medborgarna - betalar alltså för partiernas verksamhet. Ska då skattebetalarna punga ut med mer pengar, från ett annat konto i kommunen, för att driva olika sorters projekt för att upprätthålla en god demokratisk anda? Svaret är inte självklart, men nog är det ett konstigt system som byggts upp?

Partierna har länge brottats med sjunkande medlemssiffror, men har inte hittat botemedlet för att få siffrorna att gå uppåt igen. Människor är kanske "enfrågeengagerade" och saknar intresse att köpa en hel ideologi. Som dessutom kanske förfelas av partiet som ska stå för ideologin. Är det komplexa samhället med det digra informationsflödet boven i dramat? Finns det en lösning, och måste vi i så fall hitta den?

Människor är politiskt intresserade, kanske mer än någonsin. Vill partierna kanalisera det måste de själva hitta metoderna och inte lämna över det till kommunen.

Läs mer: Medborgarförslagen skrotas - Falkenbergsförslag gör entré

Läs mer: Efter 20 år - fortfarande inga planer på medborgarförslag