Ledare 19/7. Medvetet förde hon oppositionen och folket bakom ljuset. I ett halvår teg Anna Johansson om en av de största säkerhetsläckorna i svensk historia. Samtidigt beklagar hon sig över att personer på hennes eget departement, (av brist på respekt för sin chef eller andra orsaker ?), inte informerade henne i tid om it-skandalen på transportstyrelsen. Det senare är förstås högst anmärkningsvärt om det är sant, men ursäktar inte fortsatt mörkläggning från regeringens sida.
Att företrädare för oppositionen inte låter sig nöja med att nu även ordföranden och delar av styrelsen för Transportstyrelsen byts utär förståeligt. I går krävde Anna Kinberg Batra att Stefan Löfven lägger alla kort på bordet. Och KD:s Mikael Oscarsson, ledamot i försvarsutskottet, har vänt sig till konstitutionsutskottet.
Systemet med KU-anmälningar har stundtals överutnyttjats, men detta är inte ett sådant exempel. Det är fullt naturligt att kräva att KU granskar om även regeringen brustit i sin tjänsteutövning. Hela riksdagen förtjänar att få svar på frågor om vad regeringen känt till och när, och hur man skall reparera de skador som uppstått.
Allt eftersom vidden av skandalen rullas upp väcks dessutom nya frågor. Som hur det kan vara så billigt att slarva så kapitalt med uppgifter som berör rikets säkerhet? Det handlade ju inte bara om detaljerade uppgifter om betydelsefull infrastruktur, som hamnar och broar, utan också hyperkänslig information om personer med kvalificerade skyddsidentiteter.
Att en generaldirektör då bara behöver betala en del av sin månadslön för en oaktsam outsourcing som hon var fullkomligt medveten om var olämplig – eftersom såväl myndighetens egen IT-personal liksom Säpo påtalat riskerna – är otroligt. (Maria Ågrens strafföreläggande för vårdslöshet med hemlig uppgift ligger bara på 70 000 kronor, månadslönen på 110 000).
Än mer häpnadsväckande är att den sparkade direktören, som visserligen fått lämna Transportstyrelsen, trots sina grova missgrepp, ännu inte har skiljts från sin tjänst på regeringskansliet utan fortsatt jobba med full lön under det halvår som gått. Först nu får Statens ansvarsnämnd i uppgift att pröva om Maria Ågren ska avskedas.
I övrigt försöker regeringen i allmänhet och Anna Johansson i synnerhet lägga hela ansvaret på Transportstyrelsen. Att på detta sätt försöka rikta uppmärksamheten från sig själva ter sig närmast patetiskt. Regeringen har förstås, tillsammans med myndigheterna, ett ansvar för rikets säkerhet.
Nu vill det till att man också tar det och ser till att uppdatera säkerhetsskyddet. Även om vidden av den här skandalen är ovanligt stor, är det inte första gången svenska myndigheter avslöjas ha slarvat med skyddet av känslig information.
