Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer
Bild: Birgitta Lindqvist

Katarina Erlingson: Följden av Laura påverkar vår låga krisberedskap

Ledare 14/3. Stormen Laura härjade i södra Sverige under torsdagen. Det blev stor förödelse på sina håll, men ingen som var riktigt allvarlig. Med tanke på de redan höga vattenflödena kunde man befarat att stormen skulle förvärrat skador orsakade av vatten, men denna farhåga verkar ogrundad.

Detta är en text från HN:s ledarredaktion. Ledarredaktionen arbetar självständigt men delar Centerpartiets ideologiska värderingar.

SMHI varnade i god ordning men verkade den här gången ha tagit i i underkant med varning för stormbyar på 28 meter per sekund. Laura kom nämligen upp i orkanstyrka på 35 meter per sekund som mättes upp vid Subbe fyr i Varberg.

Som vanligt, får man säga, gick strömmen på flera platser. Strömavbrott brukar sällan inträffa inne i större tätorter, men denna gång gick strömmen för vissa hushåll i Varberg och även i Falkenberg. Enligt energileverantören Ellevio var det dock inte säkert att det var just stormen som orsakade avbrottet, det kan ha varit något annat fel som förvärrades av den kraftiga vinden.

De som bor på landsbygden och särskilt i det skogtäta inlandet är vana vid strömavbrott och stormen Laura var inget undantag till att orsaka detta. Det är hög tid att elnätsansvariga bolag gräver ner resten av de ledningar som började grävas ner efter stormen Gudrun för femton år sedan. Det är inte rimligt att boende på landsbygden ska bli utan ström varenda gång det blåser lite extra - det behöver inte ens vara full storm för att elen ska försvinna. Bolagen har delvis gjort ledningsgatorna bredare, men med höga träd i närheten är det svårt att helt förebygga nedfallna träd. Därför måste nedgrävda ledningar vara ett absolut krav för områden där det växer mycket skog.

Samhället är sårbart inför svåra väderförhållanden och det går inte att bygga bort och förebygga allt. Människor har också ett eget ansvar att vara förberedda på till exempel strömavbrott och översvämningar. Inför coronavirusets härjningar verkar alltfler vara mer medvetna och man förbereder sig på olika sätt.

Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, MSB, skickade förra året ut broschyren Om krisen kommer och där finns mycket nyttig kunskap. Det är uppenbart att människors rädsla väger tyngre än myndigheters informationsbroschyrer, för nu börjar folk följa råden ur denna broschyr. Bättre sent än aldrig, som det heter.

Det som människor däremot inte verkar vilja lära sig är att ha respekt för naturens krafter. Folk går gladeligen ut på pirar för att beundra de häftiga vågorna och man ger sig ut på vägarna utan tillräcklig utrustning om man skulle bli stående exempelvis mellan nedfallna träd. Ett skräckexempel från stormen Ciara var de två männen som drunknade i sjön Fegen när de var ute och fiskade mitt i stormen. Här har myndigheter och skolor en del att jobba med för att få urbana människor att förstå det de flesta ”lantisar” lever med mer eller mindre dagligen.