Bättre år väntar Sverige framöver, tillväxten kommer att bli bättre, underskotten i ekonomin minska, sysselsättningen bli högre och därmed också arbetslösheten lägre. Det var beskeden från finansminister Magdalena Andersson, S, vid fredagens presskonferens om det påbörjade budgetarbetet på Harpsund.
Stefan Löfven lät också den samlade presskåren veta att inga förändringar i ministersammansättningen kommer att göras. Det är synd, som tidigare skrivit så gör ministrarna för lite och är för många.
När den rödgröna regeringen nu gör en budget för andra gången har de bättre förutsättningarna än förra hösten, eftersom att de vet att budgeten kommer att passera riksdagen. Riktningen verkar också vara anpassad därefter. Temat för budgeten är ”Investeringar för Sverige” och fokus kommer ligga på jobb, skola och klimat. De som kan arbeta ska arbeta så att regeringens mål om EU:s lägsta arbetslöshet uppnås, barnen i skolorna ska lära sig saker och den globala uppvärmningen ska stoppas och de av riksdagen uppsatta miljömålen ska uppnås. Alla reformer som presenteras ska vara finansierade.
Det är tillräckligt rödgrönt för att regeringens väljare och Socialdemokraternas starka ungdomsförbund SSU ska känna att de får vad de förväntar sig och samtidigt så pass modest att den borgerliga oppositionen inte slår bakut och glömmer allt vad decemberöverenskommelser heter. Med hänsyn till den respekt de borgerliga uttryckt och den energi som de försvarat överenskommelsen med skulle det nog krävas något extremt radikalt för att det skulle hända.
Oavsett hur hårt det blir mellan Miljöpartiet och Socialdemokraterna under helgens förhandlingar, där Miljöpartiets klimatambitioner kommer stötas mot att Socialdemokraterna alltid sätter jobben främst, så finns en tröst, och det är att hur mycket slitningar som än uppstår blir så kommer deras budget att gå igenom riksdagen.
När Miljöpartiet och Socialdemokraterna i sin tur har kommit överens om vad som ska vara regeringens gemensamma budget väntar dock ännu en prövning för budgeten, nämligen förhandlingar med Vänsterpartiet.
Decemberöverenskommelsen största brist är inte att den bundit allianspartierna till att släppa fram socialistisk ekonomisk politik, utan att den gjort den rödgröna regeringen beroende av Vänsterpartiets stöd för att få igenom sin budget i riksdagen. Det innebär också att Vänsterpartiet har inflytande över budgetens utformande och att den socialistiska ekonomiska politiken oundvikligen kommer att få en skarp röd färg.
Å andra sidan så har Vänsterpartiet incitament att inte sätta sig på tvären allt för mycket och ställa sig utanför. Det skulle innebära att Alliansen blir största partikonstellation och därmed har chansen att ta regeringsmakten, enligt principerna i decemberöverenskommelsen.
Budgetutsikterna är dock problematiska i grundförutsättningen i att regeringen ska investera fram jobb och bostäder. Det största hindret för bostadsbyggandet är just staten och alla de regler som gör byggandet svårt. Regleringarna om bullerkrav är problematiska även om regeringen investerar i bostadsbyggande.
Det är också inte investeringar från staten som skapar jobb, för det är inte staten som skapar jobb. Det är det företag som gör, och dem har regeringen redan gjort det svårare för genom att höja arbetsgivaravgifterna för unga.
