Sveriges chanser att nå vaccinmålet ser ut att gå upp i rök.
Sveriges chanser att nå vaccinmålet ser ut att gå upp i rök. Bild: Johan Nilsson/TT

Ett vaccinmål utan färdplan

Att spara skattemedel med lägre kostnader för vaccindoser är bra. Men i andra vågskålen ligger än större kostnader för företagsstöd, arbetslöshet och nedstängda ekonomier.

Detta är en text från HN:s ledarredaktion. Ledarredaktionen arbetar självständigt men delar Centerpartiets ideologiska värderingar.

ANNONS
|

Det är kört. Sveriges vaccinmål – att alla vuxna ska få två doser vaccin mot coronaviruset under första halvan av 2021 – lär inte nås.

Exportförbudet för AstraZenecas leveranser från USA, Storbritannien och Indien kapade 3,3 miljoner doser till Sverige och flyttade målsnöret för långt fram. Det är givetvis synd. Men var det troligt att Sverige, AstraZenecas debacle förutan, skulle nå målet?

I november kunde det amerikanska läkemedelsbolaget Moderna uppvisa hög effektivitet för sin vaccinkandidat. Bolagets vd Stephane Bancel varnade då för att EU:s byråkratiska långsamhet kunde ställa unionen längst bak i leveranskön. Varningen var befogad.

Först diskuterade de 27 medlemmarna i månader om hur de skulle förhandla med läkemedelsbolagen, vilket fick Tyskland och Frankrike att skapa en ”vaccinallians” dit de sedan bjöd Italien och Nederländerna.

ANNONS

Sedan förde EU-kommissionen samtal med Moderna hela sommaren utan att skriva kontrakt. I jämförelse behövde Kanada blott två veckor från inledande samtal till kontraktsskrivning, och USA reserverade runt 100 miljoner doser redan i augusti.

En invändning, exempelvis från EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen, är att det är rätt att gå fram i enad tropp som ett uttryck för den europeiska solidariteten.

Statsminister Stefan Löfven (S) var inne på samma spår i SVT:s program 30 minuter (17/3) när han menade att utan “det EU-samarbete vi ingår i hade vi inte varit i närheten av att påbörja vaccinationer”. Tyvärr har retoriken baktänt politiken.

Såväl Cypern, Danmark och Österrike har under den inledande vaccineringen vänt sig mot Israel för hjälp. Ungern har köpt in ryskt och kinesiskt vaccin. Och Serbien, som ingår i det EU-stödda vaccinprogrammet Covax, har vänt sig till Peking.

Och när det väl var dags att betala för vaccinet gick EU sin egen märkliga väg. Ju mer man betalar, desto tydligare är signalen att man är angelägen att få varan. Israel och USA har köpt doser av Pfizer för 25 respektive 20 dollar styck. Men EU betalar bara 15 till 19 dollar.

Att spara skattemedel är bra. Men i andra vågskålen ligger än större kostnader för företagsstöd, arbetslöshet och nedstängda ekonomier. En insparad hundralapp per invånare framstår dessutom som dumsnålt i ljuset av EU-kommissionens 9 000 miljarder kronor stora återhämtningspaket.

ANNONS

Sveriges vaccinmål står och faller dock inte med en väloljad byråkrati, utan med uppslutningen. I SVT-programmet menade Löfven, understödd av en Kantar Sifo-mätning från 12 mars, att åtta av tio svenskar vill vaccinera sig när det finns ett godkänt vaccin. Det finns skäl att tvivla.

Blott 57 procent vaccinerade sig mot svininfluensan. Och i en studie, publicerad i tidskriften Nature, tillfrågades folk i 19 länder om de vill ta ett vaccin som är säkert, effektivt och tillgängligt.

Var tredje svensk svarade nej. Det placerar oss bland vaccinskeptiska länder som Frankrike, Polen och Ryssland, och linjerar med Kantar Sifos siffror om att var tredje svensk är orolig för allvarliga biverkningar av ett covid-vaccin.

Vaccineringen hade kunnat ge ljus i tunneln åt äldre, företagare och idrottslag. Men ljuset är ännu en bit bort.

ANNONS