Ett väntat beslut

LEDARE 14/11. Så kom då beskedet som egentligen var väntat, men ändå verkar förvåna somliga. Annie Lööf och Centerpartiet kommer att rösta nej till den föreslagna regeringsbildningen mellan M och KD. Men tisdagsmorgonens beslut är inget svek, och inte heller grund till förvåning.

Detta är en text från HN:s ledarredaktion. Ledarredaktionen arbetar självständigt men delar Centerpartiets ideologiska värderingar.

ANNONS
|

Om Centern hade valt att trycka på ”ja” – då hade det varit ett stort svek mot väljarna. Den svekdebatt som förts om C:s ansvar för Alliansens splittring, börjar därför likna något av en skröna. Väljarnas viljor går inte att köpslå med. Ulf Kristersson, och KD:s Ebba Busch Thor, borde därför redan från början insett att Annie Lööf aldrig skulle överge partiets värderingar. Tiden efter valet har förvisso varit prövande, men aldrig gällande grundvärderingarna.

För detta har Annie Lööf, och i rättvisans namn, även Liberalernas Jan Björklund, vunnit stor respekt. Det är som bekant när det blåser som hårdast som den sanna karaktären visas. Debatten har ännu inte handlat om detta, men den bör göra det. Val runt om i hela världen har kommit att kretsa runt värderingar. Politiker som Annie Lööf, vill inte chansa på att partier som står för ytterligheter släpps fram nära makten. Det kan vi enbart applådera.

ANNONS

Omröstningen på onsdag är därmed också så gott som avklarad i förväg. Inte ens Ulf Kristersson, som länge visat på ett ganska samlat lugn utåt, kan fortfarande tro på annat än att han faktiskt kommer att hamna ända in i kaklet. I alla fall för den här gången.

Omröstningen är riksdagens första riktiga drabbning sedan valet. Av Alliansen sägs enbart dagar återstå, kanske mindre än så. Men den tilltagande kritiken gentemot Centerns och Liberalernas partiledare, som ansvariga för en möjlig splittring, bör riktas åt annat håll. Partierna har varit oerhört tydliga med att ett regerande aldrig får ske med stöd av SD. Det finns därför ingen anledning till förvåning. Spricker alliansen, spricker den på grund av de som tillåter SD att komma framåt. Så enkelt är det.

Inte alla verkar vilja förstå denna inställning, att hålla ett parti borta från makten. Det är förståeligt. Demokratin ger alla som känner sig kallade, en teoretisk möjlighet att vara med i de politiska finrummen. Verkligheten har dock visat sig fungera något annorlunda. Därför ter sig Ulf Kristerssons svårmod som en aning oväntat.

Moderatledaren gjorde på tisdagen ett inlägg på Facebook där han skriver om beslutet, och omnämner dagen ”en tung dag för Alliansen”. Han finner det ”tämligen unikt” att just ett alliansparti väljer att rösta nej till en borgerlig statsminister. Han hade föredragit att C och L tryckt på ”avstå” och gett honom möjligheten att försöka. En omöjlighet, med tanke på tidigare resonemang om att inte släppa fram SD till påverkan och makt.

ANNONS

Precis som halländske riksdagsledamoten Ola Johansson (C) anser, är det olyckligt att Annie Lööf inte tilläts sondera det blocköverskridande stödet. Det, är det mest förvånande.

ANNONS