Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Rebecka Undén: Ett onyanserat identitetspolitiskt missnöjesprojekt

I slutet av förra året larmade Myndigheten för psykologiskt försvar (MPF) om en pågående desinformationskampanj mot Sverige. Det hävdades att svensk socialtjänst på ett godtyckligt sätt omhändertar muslimska barn. Kampanjen, som kunde spåras till våldsbejakande islamistiska organisationer i arabisktalande länder, tog ordentlig fart i sociala medier i januari och mynnade så småningom ut i ett antal manifestationer. I Göteborg lyssnade omkring 400 åhörare till bland annat Mikail Yuksel, partiledare för det relativt nybildade partiet Nyans.

Detta är ett åsiktsmaterial och ingen nyhetsartikel.

Yuksel uteslöts år 2018 ur Centerpartiet i Göteborg och petades därmed från andraplatsen på den lokala riksdagslistan, på grund av sina starka kopplingar till den nyfascistiska och islamistiska organisationen Grå vargarna. Snart bildades partiet Nyans, som främst har muslimer och personer med invandrarbakgrund som målgrupp.

I partiets politiska program uppges att det så kallade “LVU-missbruket” är en högt prioriterad fråga. Yuksel har hävdat att omhändertaganden av barn enbart bör ske om omedelbar fara föreligger, samt att ett granskningsorgan bör inrättas för att se till att socialnämnden i respektive kommun inte fattar godtyckliga beslut. Granskning av enskilda myndighetsbeslut, såsom omhändertaganden, granskas emellertid redan av förvaltningsdomstol. Yuksel och partiet Nyans exponerar därmed en enorm okunskap om hur svensk offentlig förvaltning fungerar.

Partiet ägnar sig även åt andra tokerier än desinformation. Partiets ordförande Yuksel skriver på Twitter att han lider med poliserna som skadades under påskkravallerna. Samtidigt anser han att de poliser som gav Paludan tillstånd ska avskedas. Dessutom har han uttryckt att koranbränning bör förbjudas. Ironiskt nog uppmanade Yuksel i oktober förra året länsstyrelsen i Skåne att bränna ner ett konstverk av Lars Vilks, på grund av att verket symboliserar islamofobi. Konstverket i sig har dock inget med islam att göra, utan består av ett antal torn byggt av drivved.

Partiet Nyans för en typ av missnöjespolitik som bottnar i en total avsaknad av ideologisk kompass. På sin hemsida uppger Nyans nämligen att de tar avstånd från all typ av ideologi, vilket i praktiken brukar betyda att man inte lämpar sig för något annat än att bedriva inkonsekvent tramspolitik. Än så länge har Nyans inte heller fått ordentligt fotfäste i svensk politik. Risken är att Nyans får några mandat på kommunal nivå, med en politik som inte lär vinna gehör bland övriga etablerade partier. Varför ges de då uppmärksamhet?

Högst bekymmersamt är att ett identitetspolitiskt parti som springer våldsbejakande islamisters ärenden lyckas nå framgång. Det visar på att vårt demokratiska system är sårbart för yttre påverkansoperationer. Partiet Nyans vinner gehör genom att utnyttja väljare som inte behärskar det svenska språket ordentligt och som därför ofta har svårt att själva informera sig om svensk politik. Felaktig information framställs som den “egentliga” sanningen och misstron mot svenskt myndighetsväsende späs på ytterligare. Avsikten kan inte vara annan än att åstadkomma en djup polarisering mellan muslimer som minoritet och majoritetssamhället.