Forum Romanum, inget viktigt.
Forum Romanum, inget viktigt. Bild: Martina Holmberg / TT

Et tu, Skolverket?

Skolverkets förslag att stryka antiken ur grundskolans kursplan är ett kolossalt misstag som redan ådragit sig herostratisk ryktbarhet.

Detta är en text från HN:s ledarredaktion. Ledarredaktionen arbetar självständigt men delar Centerpartiets ideologiska värderingar.

ANNONS

I förra veckan presenterade skolverket ett förslag på reviderade kursplaner för grundskolan. De rymmer en del välkomna förändringar, som till exempel ökad betoning på faktakunskaper. Frågan är däremot vilka fakta som blir kvar att lära ut.

När man studerar den föreslagna kursplanen för historia upptäcker man nämligen att antiken och den tidiga medeltiden lyser med sin frånvaro. Bortsett från människans uppkomst och utbredning och förhållandena i norden, alla avhandlade under lågstadiet, börjar historien numera år 800 e.Kr.

Det är undervisningstiden som uppges vara för knapp och lösningen blev alltså att kapa en hel epok. Att antiken fick stryka på foten beror på att efterkrigstiden anses viktigare och ska få större plats.

ANNONS

Syftet med undervisningen uppges bland annat vara att ”eleverna utvecklar sitt historiemedvetande och sin historiska bildning” och att eleverna ska få ”förståelse för hur det förflutna har format nutiden”. Att efterkrigstiden, alltså en period på 74 år, är så mycket viktigare för detta att den fullständigt utraderar Antiken, på över 3000 år, har väckt ont blod bland forskare och lärare. Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, kallade förslaget kort och gott för ”så jävla sjukt”.

Att tro att det moderna är så mycket mer relevant bara för att det ligger närmare och är mer gripbart är också fel väg att gå.

I den amerikanska TV-serien Vita Huset (The West Wing, 1999) gillade president Bartlet att briljera med sin bildning. När han får höra att Charlie, hans adjutant, pluggar inför ett historieprov blir han genast intresserad. Intresset svalnar dock när han får reda på att det rör sig om modern historia. Modern historia, det betyder egentligen bara TV menar presidenten. Han vill hellre prata om västgoterna.

Den raljanta kommentaren rymmer en väsentlig poäng, modern historia är den mest väldokumenterade och alltså den mest tillgängliga. Antiken däremot kan vara mer svåråtkomlig. Avståndet i tid, rum och inte minst att källmaterialet berättar till oss på utdöda språk innebär barriärer som lärare kan behöva hjälpa till att forcera.

ANNONS

Det handlar inte om att man måste kunna recitera Cicero, och reagera på förslaget med ”o tempora, o mores!”, det handlar om att få en grundläggande förståelse för historiska processer vars spår fortfarande är högst närvarande.

Koncept som demokrati och diktatur. Månadernas namn. Uttryck som ”spartansk” och ”lakonisk”. Ord som ”kejsare” och ”senat”, och varför är egentligen hästen trojansk? (Det är den inte, den är grekisk). Antiken finns överallt.

Hur ska eleverna värja sig mot dumheter som florerar, som att pyramiderna skulle vara byggda av utomjordingar, när de inte fått någon undervisning om det gamla Egypten.

Är tanken att allt ska repareras på gymnasiets enda obligatoriska historiekurs?

Det slutliga förslaget ska lämnas till regeringen vid årsskiftet. Fram till den 23 oktober är det möjligt att lämna synpunkter; vi kan bara hoppas att Skolverket tar till sig dem. Som det ser ut nu hotar förslaget att göra historia till den svenska utbildningens akilleshäl, något som framtidens elever kanske ändå inte kommer att förstå vad det är.

ANNONS