Vägsalt lossar från båt i hamnen
Vägsalt lossar från båt i hamnen Bild: Ola Folkesson

Ersätt aningslöshet med kontroll

Saltade saltnotor väcker bestörtning. Skattemedel är inget som ska strösslas på bedragare.

Detta är en text från HN:s ledarredaktion. Ledarredaktionen arbetar självständigt men delar Centerpartiets ideologiska värderingar.

ANNONS

Ledare 12/10. Bluffakturor till kommunala bolag är ett problem med två ändar. I den ena änden de som skickar dem. I den andra änden de, som det visat sig i Uppdrag Granskning (SVT 10/10), som aningslöst godkänner dem. Skattemedel är inget som ska strösslas på bedragare. Internkontrollerna lyser uppenbarligen med sin frånvaro.

Att köpa in sex och ett halvt ton issmältningsmedel för över en miljon kronor, när kostnaden egentligen borde varit 100 000 kronor, det är ett förräderi mot skattebetalarna. Detta köp lyckades en numera tidigare anställd i Kils kommun genomföra. Tyvärr är det ingen enskild händelse. Oavsett anledning till köpet visar det på bristen av internkontroll.

ANNONS

Förbrukningsmaterial är ofta förekommande bland produkter företag gärna säljer på det offentliga, som i fallet med issmältningsmedel, till kraftigt förhöjda ockerpriser. Våtservetter, lysrör och rengöringsmedel, är saker som upphandlas till hutlösa priser. Frågan om det verkligen är försvarbart att fortsätta att köpa till ockerpriser borde börja ställas inom alla offentliga verksamheter. För det är just detta som öppnar upp för skrupelfria bedragare att skicka bluffakturor. Eftersom kostnaderna förväntas vara i ockernivå, väcks det heller inga misstankar när det dyker upp bluffakturor. Därför smyger det även obehindrat in obeställda tjänster som exempelvis platsannonser.

De kriminella företagen har sina knep. Ett beprövat är att skicka gåvor. I vissa av fallen har bluffakturorna föregåtts av presentkort som blivit hemskickade till kommunanställda med inköpsansvar. När köp inte genomförts har gåvorna använts som utpressningsmedel där den anställde fått samtal från bedrägliga säljare med förtäckta hot om att avslöja gåvorna till den anställdes chef. Att metoden inte är en engångshändelse bevisas av att ett av företagen som står med på varningslistorna och sticker ut rejält under granskningen, under sitt sista verksamhetsår skickat ut presentkort och andra gåvor till ett värde på nästan 1 miljon kronor. Metoden har uppenbarligen varit ett framgångsrikt tillvägagångssätt.

ANNONS

Att rikta in sig mot bolag som förvaltar skattemedel, är i nuläget ett alldeles för enkelt sätt att tillskansa sig pengar på. Det är pengar som måste förvaltas med extra försiktighet med tanke på att bluffakturor, oavsett om de omgärdas av gåvor, ofta är utformade för att inte väcka uppmärksamhet. De ser ut att komma från vanliga företag utan kriminella uppsåt.

Med en fungerande internkontroll är det oftast inga större bekymmer att ta reda på när det är en bluff. Företagen går uteslutande att hitta på varningslistorna från Svensk Handel. Att det är brådskande med nya betalningsrutiner går det att förstå om vi ser till UG:s genomgång. Under fem år har kommuner, landsting och myndigheter betalat bluffakturor för ofantliga 88 448 617 kronor.

Extra granskning av fakturor är uppenbart. Förutom skärpta rutiner behövs det antagligen även någon form av automatiserat it-stöd för att avhjälpa den mänskliga faktorn från att släppa igenom bluffarna. För UG visar främst att det endast beror på mänsklig inverkan att blufföretagen lyckas. Därför räcker det heller inte med hårdare straff.

ANNONS