Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

STOCKHOLM 20200921 Finansminister Magdalena Andersson (S) lämnar budgetpropositionen inför budgetdebatten i riksdagen. Foto: Claudio Bresciani / TT kod 10090 Bild: Claudio Bresciani/TT

Maria Haldesten: En skål för amiral von Schneider - när försvaret blir ett skämt

Oroväckande obalanser, trots en rekordstor Coronabudget, tyder på en bekymmersam brist på probleminsikt.

Detta är en text från HN:s ledarredaktion. Ledarredaktionen arbetar självständigt men delar Centerpartiets ideologiska värderingar.

Ledare 22/9. Vad har alkoholpolitik med försvarspolitik att göra? Ingenting. Förrän nu.

Budgetmåndagen 2020 beskrevs det ”som att göra en god gärning om man tar en öl på fredagen” – av Sveriges finansminister, i Expressen.

Och visst, Magdalena Andersson och samarbetspartierna hade ju kommit överens om att vägen till ökade försvarsanslag skulle gå över punktskatten på alkohol. Självfallet väckte utspelet även andras skämtlynne. Kanske kommer det till och med skålas för egen välgång i dubbel bemärkelse på Officersmässen på Lv6. Ibland måste man ju kunna skratta åt eländet - låtsas skåla med amiralen likt grevinnan och betjänten.

Men svenskt försvar skall inte vara ett skämt. Budgethantering och finansministerns utspel blir ett talande exempel på att probleminsikten fortfarande brister vad gäller konsekvenserna av den snålkost som det svenska försvaret länge har stått på. Inte för att svenskens alkoholkonsumtion skall vara den enda vägen till försvarsfinansiering. Fullt så illa är det inte. Men att kopplingen ens görs tyder på att den nonchalans som fanns under den senaste borgerliga regeringstiden – då försvaret kunde kallas ett särintresse – fortfarande frodas i riksdagskorridorerna. Detta trots att säkerhetsläget markant har förändrats. Cyberangreppen ökar liksom konflikterna i vår närhet.

Det finns områden där stora miljardsatsningar görs – som utvecklingen av svenskt stridsflyg, Det visar den förtydligade budgeten. Men att det även fortsatt kommer att råda obalanser i Försvarsmakten – exempelvis en fortsatt utrustningsproblematik – är ett allvarligt bekymmer.

”Vi vill se fler soldater, fler officerare och fler lokala förband” förklarar Centerpartiet i den allmänna presentationen av sin försvarspolitik. Men då måste man också bädda för det på ett bättre sätt. Skall ”motiverade och duktiga människor” lockas till försvaret måste de få rimlig valuta för sina insatser. Dålig utrustning är ett svek mot såväl de fast anställda som de värnpliktiga som åter tvångsinkallas.

Men kanske är det sossepolitik när det är som bäst? som Magdalena Andersson sade när budgeten presenterades. Det är dock inte försvarspolitik när den är som bäst. Och även på kriminalpolitikens område finns oroväckande tveksamheter vad gäller grundläggande finansiering.

Nog för att höstbudgeten är rekordstor av pandemiskäl – och innehåller många godbitar och liberala förslag – vilket är ett resultat av ett brett samarbete. Men när landets åklagare dystert konstaterar att underfinansieringen fortsätter finns skäl att åter påminna om att politiken inte är i samklang med utvecklingen.

– Det går inte att stärka Polismyndigheten och kräva hårdare tag mot gängkriminaliteten utan att också stärka övriga väsentliga delar av rättskedjan. Det påtalar Lee Wermelin, ordförande på Akavia, i ett pressmeddelande.

Obalans i försvarspolitiken och obalans i rättskedjan kan svårligen bemästras med goda gärningar en fredag – varken från öldrickare eller frivilliga nattvandrare. Det är den där ”nattväktarstaten”, grunden för samhällskontraktet, som måste få resurser nog att sköta det uppdrag medborgarna förväntar sig. Det är så det mest basala trygghetssystemet upprätthålls - och inte med en tvåårig förlängning va de mer generösa reglerna för A-kassa.