Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer
Sørum 20190919. Skurtresker høster inn korn (havre) i Sørum kommune. Foto: Vidar Ruud / NTB scanpix / TT / kod 20520 Bild: Vidar Ruud

Joakim Broman: Ekomaten räcker inte till 10 miljarder människor

Bebyggd åkermark kan vara problematiskt eftersom det betyder att den inte kommer att kunna odlas igen.

Detta är en text från HN:s ledarredaktion. Ledarredaktionen arbetar självständigt men delar Centerpartiets ideologiska värderingar.

Ledare 19/3. Bördig jordbruksmark försvinner när samhället bygger nya vägar, bostadsområden eller industrier. Det varnar Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, för i ett pressmeddelande (13/3).

Här döljer sig en intressant och komplex målkonflikt. Bostadsbristen är enorm på många håll i landet, och när städer växer ligger åkermarken av naturliga skäl ofta nära till hands att bygga på. Lantbrukets svaga lönsamhet och problem med generationsväxlingen leder till att bönderna säljer.

På det stora hela är det de sistnämnda faktorerna, snarare än bostadsbyggandet, som lett till mindre arealer åkermark. Ofta planteras skog där jordbruket avvecklas. Men bebyggd åkermark kan ändå vara problematiskt eftersom det betyder att den inte kommer att kunna odlas igen. De kommande trettio åren väntas världens befolkning växa till tio miljarder, samtidigt som den totala ytan åkermark kommer att vara ungefär lika stor.

Det är i sig inte en omöjlig ekvation. Faktum är att världen klarat av en sådan utmaning redan. Trots att mängden mark som används till jordbruk globalt bara ökat med runt fyra procent de senaste 30 åren har världens matproduktion fördubblats på samma tid.

Men för att klara av det måste vi ta vara på både de resurser och de möjligheter jordbruket har. Effektiviteten måste fortsätta att öka.

Det är här som den svenska strategin framstår som lite udda. Vår målsättning är nämligen motsatsen. Regeringen har som mål att 30 procent av jordbruksmarken ska vara ekologisk år 2030, och subventionerar eko-odlingen med ungefär en miljard kronor om året. Det syftar i praktiken till att göra svenskt jordbruk mer ineffektivt, eftersom ekologisk odling innebär att skördarna minskar med 20-25 procent. Sett till matproduktion är det likvärdigt med att bygga igen fem procent av åkermarken. Fast utan att få några bostäder på köpet.

Därmed inte sagt att all produktion i det konventionella jordbruket är oproblematisk. Här finns både klimatutmaningar och frågor om biologisk mångfald som behöver adresseras. Men ambitionen borde vara att använda ny teknik, nya odlingsmetoder och avancerad växtförädling både för att göra jordbruket mer effektivt, och för att minska dess miljö- och klimatpåverkan. Lösningen, när vi ska bli tio miljarder mäniskor på jorden om 30 år, finns inte i 1800-talet.