Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt HN
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut

Maria Haldesten: Distansplugg har krossat vissa och lyft andra

Att hjälpa de elever i Varberg och Falkenberg som farit illa av distansundervisning blir en utmaning för skolan till hösten.

Detta är en text från HN:s ledarredaktion. Ledarredaktionen arbetar självständigt men delar Centerpartiets ideologiska värderingar.

Ledare 4/6. Hon är vilsen och förtvivlad. Coronavåren har varit en plågsam resa från en hoppfull framtid till kaotiskt mörker. Distansundervisningen blev henne övermäktig. När strukturen och den praktiska, handfasta undervisningen försvann föll allt. Nu hoppar ”Tina” av skolan – utan minsta aning om vad hon som ung vuxen skall göra med resten av sitt liv.

– Det finns enskilda elever som inte reder ut det här. För en del ungdomar, även elever som inte tidigare har behövt särskilt stöd, har hemundervisningen gett problem. Men i det beslut som togs tidigt har skolorna beretts möjlighet att hitta lösningar där man känt att de har behövts göra något extra - exempelvis ta in enskilda elever vid något enskilt tillfälle, konstatera Eva Pehrsson Karlsson, ordförande i utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden.

Några timmar här och där kan dock svårligen jämföras med strukturerad utbildning på plats. Att pandemin har drabbat särskilt hårt på de yrkesförberedande programmen säger sig självt. Teoretiskt byggande,slöjdande eller klippande är givetvis svårt. Konsekvenserna av de oförbredda undervisningsexperiment som Coronavåren har tvingat fram har vi ännu inte hela bilden av. Men inom psykiatrin märks ett ökat tryck och stödbehov till följd av de omvälvande förändringar som skett i samhälle och skola.

– Många får jobba över sommaren för att ta igen det de missat. Vi ser en stor frustration och desperation i många familjer just nu, säger Lotta Borg Skoglund.

Hon är psykolog och forskare vid Karolinska institutet och har tagit initiativ till ett brett, internationellt forskningssamarbete om hur elever har påverkats av skolstängningar och förändringar i undervisning. Det kommer förhoppningsvis ge viktiga lärdomar för skolväsende och samhälle.

I mindre skala behöver våra halländska kommuner göra något liknande.

– Det finns inget formellt beslut, men givetvis ska det göras utvärderingar. Vi måste se vilka slutsatser vi drar av de här med distansundervisning. Man måste både se vilka som inte har klarat av det här – men också fundera över om det finns något i det här man kan använda.

Skolorna i Halland har märkt av en ökad närvaro när undervisningen skett online. Och vid sidan av signaler om att elever faller igenom - så finns det elever som tidigare har varit hemmasittare som kan må väl av att få undervisning på distans. För dem kan den teknikmogenhet som vuxit fram under pandemin bli en räddningsplanka.

En utvecklad distansundervisning spås också kunna bli ett sätt att rädda kvar skolor i glesbygd, då det ger en möjlighet att utnyttja specialkompetens som inte finns på plats.

Det finns också skäl att spekulera kring om erfarenheterna som gjorts kan leda till en förändring i samhällets syn på skolplikt vs lärplikt . Kan hemundervisning faktiskt bli ett sätt att lösa en arbetsmiljöproblematik som gjort att vissa barn inte klarar av skolan?

Samtidigt måste vi nu se till att snabbt öka beredskapen för att ta hand om alla elever som Tina. I en ekonomi som går på sparlåga är jobbchanserna ännu mindre för en ung person utan gymnasieutbildning. Därför måste kommuner och region göra allt för att möta upp. Räddningsinsatser kostar på. Men utanförskap och utslagning är ännu dyrare.