Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

LUND 2018-07-19 
Höstvete tröskas utanför Vallkärra norr om Lund i torkan. Efter våren och sommarens torka beräknas skörden på bli drygt hälften jämfört med ett normalt år.  
Foto: Johan Nilsson / TT / Kod 50090  Bild: Johan Nilsson/TT
LUND 2018-07-19 Höstvete tröskas utanför Vallkärra norr om Lund i torkan. Efter våren och sommarens torka beräknas skörden på bli drygt hälften jämfört med ett normalt år. Foto: Johan Nilsson / TT / Kod 50090 Bild: Johan Nilsson/TT

Katarina Erlingson: Dinosaurierna kan hjälpa oss ur krisen

Vad har jordbruksmaskiner för likhet med dinosaurier? De tyngsta jordbruksmaskinerna som används i dag väger ungefär lika mycket som de tyngsta dinosaurierna, sauropoderna, vägde. Därför borde sauropoderna packat marken lika mycket som tunga skördetröskor eller andra maskiner gör idag. Men troligen höll sig de tunga varelserna enbart på vissa vägar och använde sina långa halsar till att beta av det som kunde växa på den bördiga jorden.

Detta är en text från HN:s ledarredaktion. Ledarredaktionen arbetar självständigt men delar Centerpartiets ideologiska värderingar.

Resonemanget förs i en ny forskningsrapport från Sveriges Lantbruksuniversitet. Kontentan är att vi nått gränsen för hur tunga lantbruksmaskinerna kan vara för att inte skada livsmedelsproduktionen. På femtiotalet vägde en tröska fyra ton, i dag upp emot 36 ton. Alla som odlar, i stor eller liten skala, vet att jorden behöver vara lucker för att släppa fram rötter och regnvatten. Packade jordar är helt enkelt inte produktiva.

Alven heter markskiktet som ligger djupt ner och forskarna konstaterar att markpackningen gör att detta skadar produktionen av grödor. Markpackningen gör att skördarna inte ökar längre och att vattnet inte kan sugas upp när det regnar mycket, vilket då leder till översvämningar. Extremväder som orsakas av klimatförändringarna gör därför ont värre när vattnet inte kan rinna undan. De alltför tunga maskinerna orsakar därmed flera problem.

Till råga på allt innebär markpackningen syrebrist i jorden, vilket skapar lustgas, en av växthusgaserna som försämrar klimatet. Så stordriften i jordbruket handlar inte bara om de enskilda lantbruksföretagen utan om oss alla och vår framtid.

De halländska bönderna är inte tillräckligt storskaliga för att räknas till förstörare av större mått. Men det är i Europa, i Nord- och Sydamerika samt i Australien som markpackningen hotar livsmedelsproduktionen. Forskarna bedömer att en femtedel av den odlingsbara marken i världen hotas av de tunga maskinerna, och det är alltså i ovan nämnda kontinenter som det bedrivs storskaligt jordbruk.

Klimat- och miljöveckan som pågår i Stockholm tar förhoppningsvis upp även livsmedelsförsörjningen, allt hänger ju ihop. Men det är stora och komplexa system som behöver förändras. Energikrisen med beroendet av olja och gas är tillräckligt svårt och hänger nära samman med maten. Kriget i Ukraina riskerar att skapa en svältkatastrof i Afrika och då behövs inte en förväntad krasch inom jordbruket.

Världen kan inte fortsätta med det storskaliga jordbruket med de metoder som används i dag. Samtidigt ligger mycket av lösningarna på klimat- och energikrisen hos jordbruket. Vi behöver tänka oss tekniskt och taktiskt ur den enorma krisen för mänskligheten för att vi inte ska utrotas som dinosaurierna en gång blev.