Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Digitalisering i vården kan både bota och skada

Ledare 25/8. Intrång i patientjournaler och hackade pacemakers är verkliga hot. Bagatellisera inte säkerheten när Halland satsar stort digitalt.

Detta är en text från HN:s ledarredaktion. Ledarredaktionen arbetar självständigt men delar Centerpartiets ideologiska värderingar.

Ledare 25/8. Digitalisera eller dö! Anders Borgs dramatiska uppmaning i våras skapade snabbt rubriker. Varningen om att Sverige är på väg att hamna på efterkälken i den digitala omvandlingen har fått fart på såväl näringsliv som regioner. Halland satsar hårt, mycket på gott – men också på ont om man går för oförsiktigt fram. För riskerna får inte underskattas! Wikileaks publiceringen av läckta patientjournaler, en av tisdagens toppnyheter, är en aktuell väckarklocka.
När företrädare för investmentbolag predikar om skyndsamma satsningar, Anders Borg jobbar numera för Kinnevik, är det därför klokt att också komma ihåg var dessa bolag har sina intressen. Kinnevik är ägare i ett digitalt vårdbolag, Babylon.


Riskkapitalbolaget EQT har liknande intressen. Genom dotterbolaget EQT Ventures har man gått in i e-hälsovårdbolaget Min Doktor. Företaget växer och i somras landade Min doktor sitt första avtal med offentlig vård – i region Halland! Regionen köpte in tjänsten i syfte att avlösa vårdverksamheter under den ansträngda semesterperioden.
– Det ökar tillgängligheten och valfriheten till vård och är ett bra tillfälle att testa de möjligheter som den nya digitala tekniken ger, förklarade Eva Osvald Gustafsson, direktör för Framtidsarbetet Region Halland, i Dagens Industri Digital.
Smart? Det skulle förmodligen Olof Hernell hålla med om. Han är ansvarig för digitalisering på EQT och höll föredrag om digitaliseringens fördelar på det nationella hälsotoppmötet Livsplats Sverige, på Kusthotellet i Varberg. Förståeligt med tanke på EQT:s kopplingar till e-hälsoindustrin kan tyckas, vilket dock inte framgick av programmet.
Och Hernells föredrag gav omedelbart avtryck på den så kallade Varbergslistan, 30 punkter med hälsopolitiska förslag, som sattes ihop efter toppmötet. ”Anpassa integritetskraven till digitaliseringen av hälsoområdet”, lyder den något kryptiska formuleringen. Den syftar på vad han berättade om att se integritetsfrågorna ur en modern synvinkel, att se den digitala teknikens möjligheter.
– Många äldre uppfattar den som mindre integritetskränkande att bli tvättad av en duschrobot än vårdpersonal, sade Olof Hernell.


Och visst kan det också kännas mindre pinsamt för den som tror sig ha fått en sexuellt överförbar sjukdom att få sin diagnos online. Men tänk om den där känsliga informationen kommer i orätta händer!
Hur ser du på risken med externa intrång i exempelvis patientjournaler? frågar jag.
– Jag ser inte att digitaliseringen i sig medför större risker jämfört med hur det var på den gamla analoga tiden, säger Olof Hernell. Säkerhet och kontrollmekanismer är alltid viktiga oberoende av underliggande teknologi.
Men förr krävdes det ett inbrott för att komma åt en inlåst patientjournal, nu kan man hacka sig in från avstånd, innebär inte det en ökad risk?
– Då som nu krävdes en nyckel eller råkraft för att ta sig in, och ofta en person på insidan, det är inte långt ifrån hur det är idag, säger Olof Hernell. Dessutom är allt digitalt (recept, journaler etc). Vi har redan passerat det analoga stadiet. 
”Din medicinska information är värd tio gånger så mycket som ditt kreditkortnummer på svarta marknaden.” Så löd en rubrik på Reuters nyhetssajt för ett par år sedan. Kinesiska hackare nyss brutit sig in nätverket på ett större amerikanskt sjukhus.


Cyberbrottslingarnas intresse för vårdsektorns åtråvärda information har inte minskat sedan dess, tvärtom. Ju mer information som digitaliseras, desto mer intresserade blir förbrytarna av att stjäla. En rapport från förra året från IBM visar att hälsoindustrin nu är ett topprioriterat mål för cyberbrottslighet, medan bankindustrin halkat ned till andra plats.
Att rädda liv måste väga tyngre än rädslan att digital information ska missbrukas, skrev Kalle Gudmundsson, Föreningen Sveriges socialchefer, och Lars Lundberg, Almega i en debattartikel i Svenska Dagbladet i våras.

Naiviteten i sådana utspel är djupt oroande. De som gör intrång kan inte bara komma åt känslig information, de kan hacka sig in i system och störa medicinsk apparatur med mera.

Så när digitaliseringsfrälsare klagar på att exempelvis Datainspektionen lägger en blöt över utvecklingen, kom ihåg att det finns mycket stora skäl till försiktighet.

I juni kom integritetskommissionen med sin rapport som varnade för att ”det finns starka indikationer på allvarliga brister i informationssäkerheten i offentliga verksamheter.” Så se den revolutionerande teknikens fördelar, men glöm i ivern att gå snabbt fram aldrig att IT-säkerhet är patientsäkerhet!