Katarina Erlingson: Detaljen som kan stjälpa den svenska skogen

Det finns ett gammalt talesätt att djävulen sitter i detaljerna och det blir man påmind om med jämna mellanrum. Att avgörande EU-politik som påverkar den svenska skogen och det svenska lantbruket på ett mycket negativt sätt skulle sitta i en detalj är svårt att tro, men så är det uppenbarligen.

Detta är en text från HN:s ledarredaktion. Ledarredaktionen arbetar självständigt men delar Centerpartiets ideologiska värderingar.

ANNONS
|

Centerpartiets EU-parlamentariker Emma Wiesner lyfter fram detaljen på ett pedagogiskt sätt i en lång tråd på Twitter. Mycket kan man säga om Twitter men där finns både högt och lågt och i det här fallet kan man lära sig en hel del genom att följa en pedagogisk politiker. Om det är hennes förtjänst eller någon annans, men nu har ett antal C-riksdagsledamöter motionerat om att den förargliga detaljen måste förändras.

Vart sjätte år ska EU:s medlemsländer skicka in en rapport till kommissionen om hur naturen mår, den så kallade artikel 17-rapporteringen i Art- och habitatdirektivet. För Sveriges del visar den senaste rapporten, som Naturvårdsverket ansvarar för, helt enkelt att den svenska naturen mår ganska dåligt. Alla värden jämförs med ett referensvärde, som är den förargliga detaljen. Sveriges referensvärde är "förindustriell tid”, en tid då det knappast fanns varken bilar eller storstäder. Då är det inte konstigt att Sveriges värden i rapporten blir dåliga.

ANNONS

Den lilla detaljen hade inte varit så allvarlig om det inte vore så att mycket annat baseras på referensvärdet "förindustriell tid". Det är ett lagförslag på gång om restaurering av naturen, förstås mycket positivt i grunden. Men när det baseras på ett värde från början av förra seklet blir siffrorna för Sveriges åtaganden helt orimliga. Skogsstyrelsen och Jordbruksverket har räknat ut att vi bland annat måste minska 2,5 miljoner hektar produktiv skogsmark, återskapa betesmark och återväta jordbruksmark. Det skulle få oerhörda konsekvenser för det svenska jord- och skogsbruket. Lagstiftningarna krockar helt enkelt.

Sverige och svenska myndigheter har en tendens att vara överduktiga i förhållande till EU. Eller så är det frågan om feghet eller bekvämlighet. Det är i alla fall inte rimligt att skylla på EU vilket ofta görs i sådana här sammanhang.

Den som upptäckt den här lilla, men oerhört betydelsefulla, ”fadäsen” bör hyllas. Det lär vara Naturvårdsverket som har bestämt referensvärdet men myndigheten har kanske inte förstått att det kunde få dessa enorma konsekvenser, det är inte alltid lätt att veta på förhand.

Sällan eller aldrig brukar motioner från oppositionen beviljas, men låt oss hoppas att regeringen lyssnar på centerpartisterna i det här fallet, och det skyndsamt. Förhoppningsvis finns inget motstånd mot att ändra till referensåret 1995, det år då Sverige kom med i EU, vilket är den metod som andra medlemsländer brukar använda. Djävulen i den här detaljen skulle få alldeles för stora konsekvenser och förstöra för både skogen, bioekonomin och lantbruket om den fick vara kvar.

ANNONS
ANNONS