Jan Riise: Det ska vara möjligt att bo, leva och verka i hela Halland

Halland har ett antal fina och attraktiva städer nära kust, hav och goda förbindelser, inte minst med tåg där frekventa avgångar gör det möjligt att nå de andra städerna för jobb, studier eller samhällelig service. Vi har också en landsbygd inåt landet med sämre kommunikationer och längre till samhällelig service, arbetsplatser och skolor.

Detta är ett åsiktsmaterial och ingen nyhetsartikel.

ANNONS
|

Det är här bland annat Viskadalsbanan kommer in i bilden. Den drygt 80 km långa linjen mellan Varberg och Borås är viktig och skulle kunna vara än viktigare som bas i en annan arbetsregion än den självklara, den som sträcker sig mellan Halmstad och Göteborg. Lägg till Borås i ekvationen och det blir fler jobb som kan sökas, fler uppdrag att lämna anbud på och fler möjligheter att studera vidare efter gymnasiet.

I somras, under valkampanjandet, var vi på många platser i Halland, också på orter längs tåglinjerna från Halmstad till Nässjö och Halmstad till Markaryd. Nedlagda förbindelser och tomma stationer var det förvånansvärt många som tog upp i våra diskussioner, “Du vet”, som en besökare sa till mig, “tåget tar man för att man vill det, bussen tar man för att man måste”.

ANNONS

Sen kommer såklart bilen att fortsätta vara viktig för många också, inte minst för att få ihop det bekanta “livspusslet”. En utbyggd infrastruktur för laddning behövs och kollektivtrafik i allmänhet och särskilt då tågtrafik gör det enklare att kunna arbeta och bo även på landsbygden. Till det kommer förstås stabila, säkra och snabba internetanslutningar för distansarbete och annan service.

Att leva, bo och verka på landet underlättas med en god tillgång till samhällsservice: arbetsförmedling, skatteverket, försäkringskassa, migrationsverk med flera myndigheter är viktiga kontaktpunkter. Det pågår en utveckling med “Statens Servicecenter” där dessa myndigheter och andra helt enkelt samlokaliseras på allt fler ställen; ungefär hälften av Sveriges kommuner har numera ett lokalt servicecenter.

Riksrevisionen, som granskar alla myndigheter, har utvärderat de lokala servicecentren. Man konstaterar förvisso att det har funnits inkörningsproblem men att det finns, som det brukar heta, utvecklingspotential.

Det finns också spännande exempel på lokal utveckling där den sociala samhörigheten bland boende på en mindre ort eller plats har skapat nya företag eller nya aktiviteter, till exempel för turism eller för de som bor där. I Halland finns föreningen Lokalt Ledd Utveckling som på olika sätt kan uppmuntra eller underlätta sådana projekt. Internationellt kallas det ibland “Placemaking” – att skapa en plats – och bland andra Boverket har material om det på sin webbplats.

ANNONS

Att det finns starka band, tillit och relationer mellan människor är basen i den sociala hållbarheten. Men platsen har också stor betydelse, ingenting sker i ett vakuum. Att se den halländska landsbygdens alla platser och orter som genuina tillgångar för den fortsatta utvecklingen är inte bara nödvändigt, det är roligt också.

ANNONS