Det lokala i politiken får inte glömmas bort

Ledare 31/5. 2018 ställde det nya lokala partiet Demokraterna upp i kommunalvalet i Göteborg upp för första gången. Partiet fokuserade främst på en fråga, det stora infrastrukturprojektet Västlänken, som de var starkt kritiska mot. De fångade upp den opinion som fanns i frågan och fick nästan 17 procent av rösterna.

Detta är en text från HN:s ledarredaktion. Ledarredaktionen arbetar självständigt men delar Centerpartiets ideologiska värderingar.

ANNONS
GÖTEBORG 20180709 Martin Wannholt partiledare för det nya partiet Demokraterna i Göteborg
FOTO Adam Ihse / TT / Kod 9200
GÖTEBORG 20180709 Martin Wannholt partiledare för det nya partiet Demokraterna i Göteborg FOTO Adam Ihse / TT / Kod 9200 Bild: ADAM IHSE / TT

I Hagfors kommun bildades inför samma val partiet Oberoende realister, som också är tydligt lokalt fokuserat, vars första profilfråga var att stoppa nedläggningen av en högstadieskola. De lyckades få 36 procent i kommunalvalet och styr nu kommunen. I DN (17/5) kunde man nyligen läsa ett längre reportage om partiets snabba framgång.

Det finns idag ett antal kommuner där nya, lokala partier vunnit inflytande. En gemensam nämnare är att de inte fokuserar på ideologi eller skillnader mot andra partier på höger-vänster-skalan, utan på lokala sakfrågor. I de norrländska länen finns flera sjukvårdspartier som kräver satsningar på sjukvården. I Eksjö kämpar ett lokalt parti för att bevara akutsjukhusen.

ANNONS

Det är en intressant parallell bild av svensk politik som inte tar lika mycket plats i den nationella medierapporteringen som de taktiska vem-tar-vem-spekulationerna, men de lokala partierna fyller en tydlig funktion genom att spegla hur människor runt om i landet ser på politik. De vill ha mer information om beslut som fattas nära deras vardag, och de vill kunna påverka dem. Utan att behöva bry sig så mycket om det där andra, som partifärger, blockpolitik och vad någon partiledning i Stockholm tycker.

Det är en viktig lärdom för de etablerade partierna att ha med sig. Intresset för traditionell partipolitik sjunker. Partierna får färre medlemmar och vi sätter mindre värde på ett medlemskap i en förening, vilket syns även på intresset för att exempelvis engagera sig fackligt. Folkrörelsernas tid, där politiska ställningstaganden gick via färdiga ideologiska paket har börjat ersättas av något annat. I takt med megatrender som digitalisering och ökad individualism föredrar allt fler svenskar att ta ställning i enskilda frågor i vardagen, hellre än att stödja ett helt åsiktspaket i ett parti. Dagens unga är mer engagerade än någonsin på nätet, men det är få som går via partierna.

De lokala och pragmatiska partierna kan delvis vara svar på detta, de vill engagera nya väljare genom att rikta in sig på specifika sakfrågor som påverkar deras vardag. Vilket är anledningen till att många också anklagar dem för att vara populistiska. De etablerade politikerna är inte alltid glada över konkurrensen och menar att de tar ansvar för helheten på ett sätt som de nya partierna inte gör.

ANNONS

Visst kan det finnas problematiska drag av populism i vissa lokala frågor. Men de lokala partiernas framgångar skickar också en viktig påminnelse till politiker som blivit allt för teoretiska och nyttomaximerande. Politik finns ytterst till för medborgarna, och den påverkan som den har på den enskildas liv är en fråga som man aldrig får vifta bort. Ett större fokus på lokal politik vore hälsosamt, och skulle kunna förstärkas av skilda valdagar till kommun och riksdag. Det kan vara nyttigt för etablissemanget att konfrontera sig själva ibland och rannsaka sig själv om vems intressen man egentligen sätter främst.

Hanna Marie Björklund
Liberala Nyhetsbyrån
Hanna Marie Björklund
ANNONS