En liten flicka svävar mellan liv och död. Den grymhet som hon har utsatts för väcker extra stark förfäran eftersom den misstänkte är en tonårig pojke.
Gärningens hänsynslöshet leder tankarna till en av skräckfilmernas favoritgenre: det onda barnet.
Vi vill se barn som oskuldsfulla. Men vi vet också att vissa barn kan vara förmögna till vidriga handlingar - från utstuderat grym mobbning till grova övergrepp. Vi vet att barn kan våldta.
- Vår uppfattning är att sexualiserat våld gått ner i åldrarna, varnade en på psykoterapeut på Rädda Barnen i Aftonbladet redan i början av 2000-talet.
Vi vet att också att barn dödar barn. Så grova brott är väldigt sällsynta. Men även i Sverige finns exempel. Som mordet på Texas Linderoth, som mördades av en tioårig pojke i grannskapet.
Ändå har vi har så svårt att hantera detta faktum att filmernas manusförfattare ofta överför skulden på en demon.
Svårigheterna att tro det värsta om barn kan också bidra till att alltför lite görs i rättan tid. En grundskolechef i Skellefteå berättar att den misstänkte pojken flyttats från vanlig skola till särskola, men rykten om att skolan dessutom ska ha slagit larm om pojkens beteende kan inte bekräftas
Ryktena väcker ändå debatt om brott kunnat undvikas om förövaren hade fått adekvat behandling i tid?
Vidare, hur gör man med barn som begår de mest avskyvärda brott? Det är en fråga som rättväsendet brottats med i en rad länder.
I Storbritannien gav tortyrmordet på två-årige James Bulger 1993 upphov till en rad utredningar. Att förövarna bara var tio år - men ändå dömdes för mord - väckte intensiv debatt eftersom en uppretad mobb hade triggat brittiska politiker att kräva hårda straff.
Europadomstolen konstaterade senare att det hela hade gått överstyr - och riktade skarp kritik mot att tioåringar hade ställts inför rätta som vuxna.
I Sverige är man straffmyndig först när man fyllt 15.
Kriminella gäng har därför, på senare år, satt i system att låta unga förövare utföra grova brott. Därför har flera partier föreslagit en sänkning av straffmyndighetsålder.
När fler unga begår grova brott finns goda skäl att diskutera hur påföljdssystemet bör anpassas.
Den lynchstämning som uppstår efter det outsägligt grymma dådet i Skellefteå är dock lika ovärdigt i Sverige 2022 som det var i Storbritannien 1993.
Lika avskyvärt blir det när Jimmie Åkesson, ledare för ett parti med regeringsambitioner, skadeglatt tweetar om att det grova dådet är massinvandringens fel.
Det händer att enskilda barn våldtar och mördar. Men kriminalhistorien visar att det inte har något med härkomst att göra, men desto oftare med att skyldiga flickor eller pojkar har haft någon form av psykisk störning.
Att vi i en rättsstat ser annorlunda på straffansvar vad gäller barn eller gärningspersoner med allvarlig psykisk störning brukar vi se som självklart. Lika självklart måste det dock vara att förebygga att inte ha överseende med avvikande beteende. Barn med uppenbara problem måste omhändertas på rätt sätt, och få hjälp i tid.
