I år har den halländska fastlagsbullen fått en extra reklamskjuts i och med att Heléne Stålbom, ägare till det anrika konditoriet Stålboms i Falkenberg, uppmanat HN att inte göra semmeltest i år. Frågan har hamnat både i TV-diskussioner och i annan riksmedia. Diskussionen har främst handlat om att HN tidigare år låtit skolelever, brandmän eller bilprovare vara testpanel. Heléne Stålbom efterlyser yrkeskunniga om HN tvunget ska testa fastlagsbullar framöver.
Protesterna mot testerna rymmer sannolikt också en frustration. Pandemin drabbade restauranger och konditorier hårt och vad elpriserna gör med ett företag som lever på höga temperaturer i ugnarna kan vem som helst räkna ut.
Krögare och bagare vet dessutom att kunder i dag ofta är pålästa, kunniga men kanske också besvärliga. Det rankas maträtter och service på sociala medier. Krögare vittnar om att kunder utpressar när de hotar med att skriva negativa recensioner om de inte får som de vill. Skrupellösa personer använder sin makt på alldeles fel sätt, särskilt för en redan utsatt bransch.
Att då bli bedömd i sin lokaltidning kan fresta på tålamodet. Syftet med testerna har varit att ge en lättsam information till läsarna, men de har uppenbarligen inte uppfattats som lättsamma för de enskilda konditorierna. Testerna har heller inte kunnat vara heltäckande - tidsbrist har gjort att konditorier långt från centrum inte kunnat vara med i testet.
Heléne Stålbom får stöd bland annat av kollegan på Solhaga stenugnsbageri, Sara Wennerström, som på bageriets Instagram skriver om stödet från kunderna. "Många i vår bransch jobbar hårt för att höja statusen på både bröd och bakverk." skriver Wennerström och kopplar de höga ambitionerna till att mat-Halland satts på världskartan.
Alla måste äta och dricka, men alla har inte den kunskap som krävs för att bedöma kvaliteten på det vi stoppar i munnen. Varför skulle så många annars stoppa i sig så mycket skräpmat? Det handlar delvis om ekonomi men många skulle ha råd med bättre om de bara ville bry sig mer. Om man förstod att bra råvaror, i många fall lokalt producerade, kostar mer än det massproducerade.
Visst är det skillnad på en massproducerad semla med "mandelmassa" huvudsakligen gjord av aprikoskärnor och med sprutgrädde under locket, och en fastlagsbulle gjord med kärlek från grunden, med halländskt mjöl, egengjord mandelmassa med knapriga bitar i och varsamt vispad grädde. Kanske kan "semmel-gate" bli början på kunskapsspridning om vad bra mat är.
