Många kanske ser bokskogar framför sig när man pratar om halländsk skog, men på två tredjedelar av skogsmarken växer gran. Att Halland är ett skogslän visar sig också i att vi har flera industrier som behöver råvaror från skogen: Södra Cell i Värö, Derome och Hylte Bruks AB för att nämna de största.
Kalhyggen, eller trakthyggesbruk som det egentligen heter, har varit förhärskande som produktionsmetod sen 70-talet och är alltjämt den metod de flesta använder sig av. Men något börjar hända, även om det verkar gå väldigt sakta.
I hyggesfritt skogsbruk tas större hänsyn till den biologiska mångfalden i skogen. Men att gå över från trakthyggesbruk till hyggesfritt är inte det lättaste. Det hittills ”normala” i skogsbruket har varit att ta ner alla träden i ett område på en gång. Träden har varit lika gamla och man planterar nytt, och då blir träden i skogen lika gamla igen. I ett hyggesfritt skogsbruk uppmuntras olika åldrar på träden och det blir flera olika sorters träd, inte bara gran. Det kräver helt andra maskiner och ett annat tänkande när man ska få det att fungera.
Det är lätt att gå på i gamla hjulspår, i det här fallet närmast bokstavligen, och de stora bolagen har lätt för att göra det, kanske framför allt av bekvämlighet. De skogsägare som vill prova på det nya sättet att tänka och arbeta kan möta motstånd, då de ses som ”besvärliga” i andras ögon. Den biologiska mångfalden har även när det gäller skogsbruk börjat väcka ett större intresse, men det är svårt att få de stora att ändra sig.
Det behövs trendsättare och de som orkar gå före. Därför är det viktigt med förebilder, som Helena Johansson i Okome som HN skriver om. Att hon är ovanlig som skogsägare kan vara både en för- och nackdel i den nya rollen som förebild. Hon är en skogsägare som bor i en villa inne i byn, alltså ingen traditionell skogsbonde. Dessutom är kvinnor fortfarande i minoritet när det gäller att äga skog, men de blir fler och fler efter hand. Dagens skogsägare har en hög medelålder så en generationsväxling är på gång de kommande åren. Kanske kan det också göra att det traditionella trakthyggesbruket kan fasas ut snabbare.
Det är positivt att Hushållningssällskapet Sjuhärad har tagit bollen och ordnat en temakväll om hyggesfritt skogsbruk för att sprida kunskap, fler aktörer behöver göra det. De rena skogsaktörerna, som Södra och Derome, behöver ta steg för att förändra arbetssätten så de blir gynnsammare för klimatet och för den biologiska mångfalden. Myndigheten Skogsstyrelsen skulle också kunna göra mer för att öka kunskapen och intresset. Det är dags för ett annat synsätt inom skogsbruket.
