Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer
STOCKHOLM 20200116Finansminister Magdalena Andersson (S) presenterar finansdepartementets senaste prognos för den makroekonomiska utvecklingen, de offentliga finanserna och det ekonomiska läget i kommunerna under en pressträff på Rosenbad.Foto: Anders Wiklund / TT kod 10040 Bild: Anders Wiklund/TT

Svend Dahl: Därför är arvs- och förmögenhetsskatter fortfarande fel

Skatten var både godtycklig och svår att administrera. Det var ett skäl till varför till och med Skatteverket förordade ett avskaffande.

Detta är en text från HN:s ledarredaktion. Ledarredaktionen arbetar självständigt men delar Centerpartiets ideologiska värderingar.

Ledare 12/5. Det var skatter som fick entreprenörer att lämna Sverige och som tvingade företagare att ägna tid och ekonomiska resurser åt annat än att att utveckla sina företag. Det brukade sägas att de enda som egentligen gillade arvs- och förmögenhetsskatterna var de som gav råd om hur skatterna kunde undvikas. För inte ens finansministrarna var särskilt entusiastiska – bidraget till statskassan var försumbart.

Det har gått mer än 15 år sedan arvsskatten avskaffades 2004. Några år senare, 2007, avskaffades även förmögenhetsskatten. Sannolikt har många glömt bort problemen dessa skatter orsakade.

Kanske är det en anledning till att det från vänsterhåll framförs krav på att denna typ av skatter borde återinföras. Den franske kändisekonomen Thomas Piketty har de senaste åren argumenterat för arvs- och förmögenhetsskatter som instrument för ökad ekonomisk jämlikhet. I svensk politik har idéerna bland annat fångats upp av S-föreningen Reformisterna som menar att skatter på arv och förmögenheter bör vara en del av en stor skattereform.

Finansminister Magdalena Andersson (S) har också argumenterat för att sådana skatter bör diskuteras inom ramen för den “omfattande skattereform” som planeras i januariavtalet mellan den rödgröna regeringen, Centerpartiet och Liberalerna (Svenska Dagbladet 19/2-2019).

Mot den bakgrunden är den nyutkomna boken “Sörjda av ingen – saknade av få” (Ekerlids), skriven av skatteexperten Anders Ydstedt och Amanda Wollstad, en nyttig påminnelse om problemen med arvs- och förmögenhetsskatter.

När arvsskatten avskaffades skedde det i stort politiskt samförstånd. Skälet till varför den dåvarande S-regeringen var överens med både vänsterpartister och moderater handlade om att underlätta för generationsskiften i familjeföretag.

För företagare som har sina tillgångar låsta i företaget innebar arvsskatten inte sällan att de tvingades sälja av tillgångar i företaget. Det ledde i sin tur till att företagens framtidsutsikter försämrades, eller rent av till avveckling. Samma problem fanns med förmögenhetsskatten.

Där tvingades ägare att belasta företagen med stora uttag, som först beskattades som lön eller utdelning, bara för att kunna betala förmögenhetsskatt. Svårigheterna att värdera olika tillgångar – var går exempelvis gränsen mellan privat förmögenhet och en rimlig kassa för att kunna utveckla ett företag – gjorde dessutom skatten både godtycklig och svår att administrera. Det var ett skäl till varför Skatteverket förordade ett avskaffande.

Efter att arvs- och förmögenhetsskatterna avskaffats har kapital flyttat tillbaka till Sverige. Men minst lika viktigt är att framgångsrika entreprenörer stannar kvar i Sverige, och investerar i andras företag. I boken intervjuas bland annat Klas Tikkanen från riskkapitalbolaget Nordic Capital, som konstaterar att just avskaffandet av arvs- och förmögenhetsskatterna är en viktig faktor bakom att Sverige idag har så många framgångsrika techföretag.

Samma typ av problem som ledde fram till att arvs- och förmögenhetsskatterna avskaffades skulle dyka upp om de återinfördes. Det skulle göra Sverige mindre innovativt, mindre företagsamt och fattigare.