Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt HN
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Bylinebild Jörgen Warborn Bild: Annika Karlbom

Jörgen Warborn: Bryssel måste rätta mun efter matsäck

Föråldrad bidragspolitik löser inte EU-problem.

Detta är en text från HN:s ledarredaktion. Ledarredaktionen arbetar självständigt men delar Centerpartiets ideologiska värderingar.

På måndag bär det tillbaka till Bryssel efter några fina sommarveckor hemma i Varberg. Striden om EU:s ekonomiska politik har då bara tagit en kort paus och kommer garanterat att blossa upp igen. Ni minns säkert det som rapporterades om EU-budgeten och återhämtningsplanen för en månad sedan. Dessvärre blev resultatet i huvudsak dåliga nyheter för oss som vill se en sund och stram ekonomisk politik i EU.

Vi är inte ute efter att vara missunnsamma mot länderna i Sydeuropa, utan måna om att säkra den långsiktiga konkurrenskraften i vår del av världen. Sverige är inte som Magdalena Andersson (S) sade ”snålast i Europa”, utan tvärtom ett av de mest generösa länderna. Som en av de största bidragsgivarna i EU-samarbetet borde Sverige kräva den respekt som en sådan position berättigar och inte låta sig pressas till att acceptera politik som minskar svenskt självbestämmande eller ökar bördorna på våra skattebetalare. Den svenska regeringen har tyvärr inte lyckats i förhandlingarna.

Bryssel borde i stället lära sig att rätta mun efter matsäck. Självklart kräver extraordinära tider också extraordinära åtgärder, men det finns inget egenvärde i att så snabbt som möjligt göra av med så mycket pengar som möjligt. När så mycket står på spel som nu, kan vi inte fortsätta att ösa nya pengar över gamla problem.

EU:s långtidsbudget behöver moderniseras avsevärt i förhållande till idag. Det är inte rimligt att ta sig an 2020-talet med en EU-budget som till 80 procent utgörs av jordbruks- och regionalstöd. Dagens ekonomiska läge kräver andra lösningar än vi varit vana vid hittills. Om Europa ska få upp farten och på allvar kunna stå sig i konkurrensen mot USA, Kina och Indien, så behövs mer pengar till digitalisering, forskning och infrastruktur, så att europeiska företag inte bara överlever krisen, utan också kan ta sikte mot framtiden. Det är bara genom framgångsrika företag som välståndet i Europa kan växa och komma fler till del. Välstånd byggs varken av EU-kommissionen i Bryssel eller på Regeringskansliet i Stockholm.

Därför vore det viktigaste som EU kan göra för att påbörja ekonomins återhämtning att stärka företagsklimatet i Europa. Det gör man genom att fördjupa våra handelsrelationer, bygga ut robusta infrastrukturnät, investera i forskning och digitalisering – och genom att minska byråkrati och hämmande regelkrångel.

De pengar som EU betalar ut till medlemsländerna bör följas av krav på reformer och att pengarna används till investeringar i långsiktig konkurrenskraft. De ska inte komma som villkorslösa bidrag för att plåstra ihop vanskötta sydeuropeiska statsbudgetar. Bidragspolitik och skadliga EU-skatter kommer inte att få Europa på fötter. Det gör vi genom att stärka företagsklimatet.