Påskens kanin bör du helst stoppa... i munnen!
Kanin är nämligen såväl klimatsmart mat som ett potentiellt problematiskt skadedjur. Fästningsområdets 200 kaniner är exempelvis ett värre hot mot kulturarvet än extremhöga hotell. Det påminns vi om i den nyutkomna boken "Jakten i Halland" av Leif Häggström, arkeolog och anställd vid museet i Varberg.
Kaninerna är så hiskeligt många att de börjat förstöra och undergräva fästningen med sina tunnlar.
"Det behövs ytterligare insatser för att få ner fästningens kaninstam på hanterbara nivåer", skriver Leif Häggström, som dock tvingas konstatera att Varberg valde att säga upp avtalet med skyddsjägarna 2021.
– Varberg är sämst i klassen, säger Magnus Stolpe under en föreläsning på Hallands kulturhistoriska museum. Han är skyddsjägare från Kungsbacka och expert på urban viltförvaltning.
Det är lätt att hålla med. En mer huvudlös besparing är svår att tänka sig - i synnerhet som det är ett kommunalt ansvar att hantera de problem som kommer med allt från kråkfåglar till vildsvin och kaniner. Kommunen har också insett sitt misstag. Men arbetet med att ta fram ett nytt avtal har snart pågått ett helt år - vilket förefaller märkligt långdraget.
Skulle man få ett avtal på plats finns i alla fall en marknad för kaninkött. Även om kaningrytor ännu är ovanliga på svenska krogmenyer – till skillnad från i övriga Europa – så har intresset vuxit i takt med en ökad medvetenhet om klimatsmarta råvaror.
Att allt vilt är bra val för den miljömedvetna krävs kanske inte en bok för att förstå. Men Leif Häggströms spännande odyssé genom den halländska jakthistorien är en fin påminnelse om viltköttets betydelse såväl i slott som i koja. Boken är också en berättelse om bortglömda maträtter.
I tider när stenålderskost trendar bland hälsomedvetna finns skäl att påminna om vad våra förfäder stoppade i kokgropen. Dit hör ett rovdjur som hotar fiskebestånden längs västkusten.
– Köttet är nästan svart, berättar Leif Häggström och visar en bild på ett köttstycke som påminner om blodkorv i färgen.
Det näringsrika sälköttet - som kallas supermat i Kanada - skulle kunna bli ett komplement till en miljömedveten diet. Om det gick att handla med det. Krånglet med vidareförsäljning av vildsvinskött är intet mot regelverket för sälkött - som är totalförbjudet att sälja vidare inom EU. Den som minns filmerna på brutal sälklubbning i Norge har en bakgrundsförklaring. Men den bilden rimmar illa med moderna jaktmetoder - och sälstammens alltför kraftiga tillväxt.
Förra året fattade Naturvårdsverket beslut om licensjakt på säl. Önskan att ge kustens ekosystem en frist är ett tungt vägande skäl till att låta sådan jakt fortsätta.
Ändå uppfattas säljakt som extra kontroversiell. När HN gjorde ett reportage förra sommaren berättade en av jägarna att de utsätts för såväl hat som skadegörelse - trots sin naturvårdande insats.
Jakthat är dock inte reserverat för säljägare. Djurrättsextremisterna har på senare år terroriserat såväl bönder som djurägare.
– De stör jakten och saboterar jakttorn och åtlar. Men det var värre här i Halland för ett par år sedan, innan en av ledargestalterna flyttade till Helsingborg, säger Leif Häggström.
I boken citerar han en forskare som beskriver ekoterrorgrupper som i sin fanatism liknas vid religiösa sekter. I politikens ytterkanter förenas ekomarxister med ekofacister av sitt oresonliga hat mot allt från jakt till medicinsk forskning. Säpo och polisen har goda skäl att vara lika snabba på fötterna efter larm om extremistaktiviteter - som eftersöksjägarna är vid larm om viltolycka.
De senare gör ovärderliga insatser när de, med hjälp av specialtränade hundar, söker upp trafikskadat vilt.
– Men många förare vet inte att de ska ringa 112 efter en viltolycka, säger Niklas Ljungberg, länsansvarig eftersöksjägare i Halland.
Den okunskapen kan kosta bilföraren kännbara böter - och utsätta djuren för utdraget lidande.
Eftersöksjakten är ett närmast övertydligt exempel på att jakt är god viltvård. Men det gäller faktiskt all jakt. Det är ett sätt att justera balansen i vår herres hage - en påminnelse så god som någon i påsktider.
