Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

PS skolkök har sedan höstterminen arbetat aktivt med att få ner matsvinnet. 
Vi träffar Petter Öhrling, rektor och Amelie Alsterrot, kock. Bild: Annika Karlbom
PS skolkök har sedan höstterminen arbetat aktivt med att få ner matsvinnet. Vi träffar Petter Öhrling, rektor och Amelie Alsterrot, kock. Bild: Annika Karlbom

Katarina Erlingson: Bättre och närmare mat resultat av nytt samarbete

Ledare 3/11. En viktig och relativt omvälvande nyhet har gått under radarn hos de flesta. Men resultaten av upphandlingar påverkar oss alla, särskilt om det som i det här fallet handlar om inköp till de offentliga köken. De kök som lagar mat till bland annat eleverna på skolorna, till de sjuka på sjukhusen och till de äldre på de särskilda boendena. Mat till viktiga personer, helt enkelt.

Detta är en text från HN:s ledarredaktion. Ledarredaktionen arbetar självständigt men delar Centerpartiets ideologiska värderingar.

Nyheten är att Region Halland och de sex halländska kommunerna har tagit fram gemensamma principer för upphandling av livsmedel till de offentliga köken. Ett antal krav och principer som gör att maten som serveras kommer att vara av högre kvalitet, vara producerad närmare och köttet ska vara producerat enligt de principer för djurskydd som motsvaras av dem som är lagstiftade i Sverige.

Det sistnämnda gläder säkerligen inte minst lantbrukare som hittills tvingas leva upp till hårda miljö- och djurskyddskrav samtidigt som deras barn eller anhöriga fått nöja sig med billigaste köttråvara från något land långt borta som inte har samma omsorg om djuren som i Sverige. Orättvisan i det har förstås känts rejält, så bara där gör kommunerna och Region Halland en god gärning.

Det är inte tillåtet enligt EU:s upphandlingsbestämmelser att kräva att köttet ska komma från Sverige, men att kräva att djuren ska få gå ute och beta på sommaren eller att det ska vara ett visst maxavstånd till slakteriet gör att upphandlingskraven ändå kan likna den svenska lagstiftningen. Det har gått att göra länge, men har krävt upphandlare som är på tårna och som har vågat utmana gränserna inom upphandling. Därför är det snudd på fantastiskt att detta kan ske i hela Halland, enligt samma principer i varje kommun även om varje kommun handlar upp för sig. Att svenskt kött innehåller betydligt mindre antibiotika än kött från andra länder behöver inte ens nämnas, det får man så att säga på köpet.

Även andra punkter i de halländska kraven gör att det blir lättare för mindre och mer lokala producenter att leverera. Till exempel ”obearbetade livsmedel ska användas i så stor utsträckning som möjligt”. Korta transporter prioriteras också, liksom att kött och fågel ska serveras färskt. Frukt och grönt ska väljas utifrån säsong, vilket borde betyda att till exempel tomater inte blir lika vanligt på vintern.

De gemensamma inköpsprinciperna är ett alldeles utmärkt dokument, men som alltid går det mesta att göra ännu bättre. De lantbrukare som odlar i mindre skala eller har en mindre uppsättning djur bör även de få möjlighet att leverera till offentliga kök. Nu lämnas det ansvaret till lantbrukarna själva att jobba tillsammans med grossister. Det är svårt, för att inte säga omöjligt, för en ensam lantbrukare att lyckas med det. Kommunerna och regionen bör arbeta fram nästa steg redan nu och samordna varudistributionen så att även mindre producenter enkelt kan lämna anbud. Det finns redan i Halmstads kommun och borde kunna kopieras eller skalas upp.

Även andra punkter bör kunna förbättras. Punkten om fisk hänvisar till certifieringar och det är viktigt att kravet om att ”motsvara” en viss certifiering inte gör att upphandlingen blir för snäv. Certifieringar och märkningar utvecklas hela tiden så upphandlarna får inte låsa fast sig. Numera finns klimatcertifierade landbaserade fiskodlingar på vissa håll i Sverige. Trots projekt inom Lokalt Ledd Utveckling Halland finns än så länge ingen kommersiell sådan i Halland, men det är nog bara en tidsfråga.

De gemensamma principerna kräver att palmolja ska vara certifierad och ”ansvarsfullt producerad”. Det är svårt att undvika palmolja i livsmedel idag, men förstås måste den vara certifierad för att över huvud taget komma i fråga. Förhoppningsvis kan livsmedelsbranschen i stort hitta andra produkter som fasar ut palmoljan och här kan offentliga upphandlare vara behjälpliga. Här borde kommunerna i Halland fördjupa sig, kanske i ett forskningsprojekt tillsammans med Högskolan i Halmstad.

Om köken klarar att leva efter punkten ”obearbetade livsmedel” som huvudprincip borde slutsatsen vara att palmoljan är på väg bort. En effekt så god som någon av alla de positiva effekter som väntas av de gemensamma inköpsprinciperna.