©SCANPIX SWEDEN, 2001-08-30.
Foto: Björn Larsson Ask/SCANPIX
Code: 30092
©SCANPIX SWEDEN, 2001-08-30. Foto: Björn Larsson Ask/SCANPIX Code: 30092 Bild: Björn Larsson Ask/TT

Bättre granskare stärker vår motståndskraft

Kontrollen måste funka. I tider av informationskrig är det extra angeläget . Den nya Medieombudsmannen, med bredare uppdrag och skarpa glasögon, är efterlängtad.

Detta är en text från HN:s ledarredaktion. Ledarredaktionen arbetar självständigt men delar Centerpartiets ideologiska värderingar.

ANNONS
|

Ledare 11/1. Litar du på Hallands nyheter? Då är du i gott sällskap! Den lokala tidningen är ”det kommersiella media svensken har störst förtroende för” - enligt Mediebarometern 2019.

Ändå är lokaltidningen inte i närheten av det bolag som säljer sprit. Trots att många ifrågasätter förmynderiet toppar Systembolaget förtroendebarometern.

Så hur tar vi rygg på monopolet? I tider av ökad polarisering, informationskrig och fejkade nyheter är det en tuffare utmaning än förr. Vid årsskiftet kom dock en välkommen förändring, som förhoppningsvis kan bidra till att stärka förtroendet.

Den privatperson som känner sig överkörd och kränkt av medierna kommer i fortsättning att kunna vända sig till en instans i stället för två. Den nya Medieombudsmannen tar, till skillnad från den tidigare pressombudsmannen, även emot anmälningar som rör TV4, SVT, SR och UR.

ANNONS

Dessutom ska det inte göras någon skillnad om uppgifterna har spridits via en regelrätt TV-sändning eller en publicering på mediernas webb. Det är på tiden.Därför har förändringen också efterlysts av branschen.

En välfungerande oberoende granskning, som värnar det etiska regelverkets efterlevnad, ligger i journalistikens intresse. Därför är etablerade medier noga med att understryka vikten av att det finns en ombudsman. Han ska skrika stopp och belägg när de slarvar eller medvetet gör övertramp.

Denna typen av granskning är inte unik för Sverige. Däremot är det regelverk som granskarna har att förhålla sig hårdare här. Vikten av att visa respekt för privatlivets helgd tas på större allvar i Sverige jämfört med exempelvis Storbritannien.

Därför var brittiska medier snabbare med att publicera namnen på de svenskar som dog i flygkraschen i Iran. Och därför är vi i Sverige mer senfärdiga med att publicera namn på misstänkta brottslingar.

I de nya sociala mediernas tid betraktas förmågan till hänsynstagande tyvärr inte alltid som en styrka. Men skämmes den som faller för trycket att alltför snabbt hänga ut någon!

Att kunna huvudet kallt är faktiskt viktigare än någonsin – ty lögnen har aldrig kunnat färdas snabbare.

Pressen från sociala medier kan dock vara svår att stå emot. Den kan göra att Medieombudsmannen får skäl att ta fler i örat, som lockats till alltför ogenomtänkta publiceringar.

Det senare är något som kvalitetsmedvetna medieföretag ska hålla sig för goda för. Vi försöker lära våra skolelever vikten av källkritik. Ändå händer det att etablerade medier återpublicerar felaktigheter som andra nyhetskanaler släppt igenom.

ANNONS

Sådan släpphänthet kan slå mot enskilda, men lika mycket mot samhället i stort.

Ett allt mer fientligt Ryssland har vunnit alltför många segrar i det pågående informationskriget. Det varnade författaren, och den tidigare politiske redaktören, Patrik Oksanen nyligen för i en artikel på Expressens Kultursida.

Via alternativa medier, som sedan sprids vidare genom sociala medier, kan såväl populister som lede fi öka sin påverkansmakt.

Hederlig ”gammelmedia” är en del av försvaret mot detta.

Den nye Medieombudsmannen, Ola Sigvardsson, säger sig se ljust på framtiden för seriösa medier. Att spå om sådant är kanske inte hans uppdrag. Men genom en effektiv granskning kan Medieombudsmannen bidra till skarpare ljusspridning.

ANNONS