Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Maria Haldesten: Avmaska fanatikerna och ge oss lag med bett

Att en fanatisk sektledare skakar galler är inte nog. Straffet var för milt. Inte skall det behöva till ett mord för att skärpa lagen?

Detta är en text från HN:s ledarredaktion. Ledarredaktionen arbetar självständigt men delar Centerpartiets ideologiska värderingar.

Svart balaclava, mörka solglasögon. Den bleke grabben har följt extremist-handboken. Av "säkerhetskäl”, påstår han.

Är extremisten alltså rädd för att bli utsatt för den sortens trakasserier som Djurfront utsätter andra för? Han vägrar svara.

"Inga kommentarer” är standardsvar på varje fråga som rör den skriande feghet som han och meningsfränderna demonstrerar. Djurfrontsmedlemmarna döljer sina ansikten. Sektledarna gömmer sig bakom skyddade adresser.

Upplägget för manifestationen i Helsingborg påminner om Pro Life-rörelsens antiabortaktioner. Fanatiska sekter lär av varandra och kopierar metoder, från blodiga bilder till förföljelse och dödshot.

För cirka tio år sedan mördade en nyfrälst abortmotståndare en läkare i USA. Kan en galen fanatiker i Djurrättsrörelsen tänkas gå lika långt? Absolut.

Den bilbrand som anlades utanför en fastighet i Glommen, tillhörande ett av Djurfronts offer, kunde ha fått en förfärlig utgång. Därför måste extremisterna tas på ännu större allvar.

Men förstår samtliga myndigheter det fullt ut? Eller lagstiftarna?

Visst skall utsatta människor ha rätt till skyddad adress. Men hur rimligt är det att företrädare för Djurfront, som smyger runt i mörkret, misshandlar och trakasserar andra, kan kräva hemfrid för egen del?

Och hur fungerar egentligen det där maskeringsförbudet? Finns det något bett i lagen? När maskerade demonstranter lugnt kan fortsätta sin aktion börjar folk undra.

– Vi har sett maskeringsförbudet som ett bra redskap i arbetet mot djurrättsextremister, men också varit noga med att förankra med experter hur lagen skall användas. Vi har lagt oss vinn om stor tydlighet i våra uppmaningar, låtit filma på plats för att det inte skall uppstå oklarheter, och agerat när demonstranterna agerat på ett sätt som gjort det befogat, säger Christer Bartholdsson, Lokalpolisområdeschef Falkenberg-Hylte.

Ett kvitto på hur väl det fungerat kommer 10-12 november då det blir tingsrättsförhandlingar mot flera extremister från Djurfront, som bland annat rör brott mot maskeringsförbudet.

Polisen i Halland, en region som under längre tid varit påtagligt drabbad av djurrättsrelaterad brottslighet, har sett hur de svenska djurrättsextremisterna gradvis utvecklat sina brottsstrategier. Det är fråga om välplanerade aktioner och trakasserier som gärna riktar sig mot särskilt sårbara måltavlor. Och de drar sig inte för att hota vare sig barn, eller släkt till den utvalda måltavlan. Ett synnerligen vidrigt sätt att hota och pressa som påminner om andra kriminella gängs.

Att polisen i Väst hunnit upparbeta betydande kompetens och jobbat målmedvetet har dock gett en del goda resultat. En av de värsta sektledarna, Richii Klinsmeister, skakar nu äntligen galler - om än för orimligt kort tid.

– Ett bra recept för framgång i polisarbetet är ett bra underrättelsearbete, att se brottsaktiviteten i ett helhetsperspektiv och att rikta in sig på brottsaktiva individer, säger Mats Palmgren, polisområdeschef i Halland.

Samtidigt är Djurrättsextremisternas terror ett växande samhällsproblem. När forskare lägger ned livsviktiga studier, vissa utsatta butiksägare och bönder till slut ger upp är det ett problem som angår hela Sverige. Och det är uppenbart att det behövs skarpare vapen i kampen mot extremisterna.

– Vi har lagt enormt mycket kraft på den här typen av brottslighet, men lagstiftning brister. Det flesta brott som begås ses som enskilda brott som bara ger böter – och då öppnas inte hela verktygslådan. Det borde gå att åtala för samlingsbrott, så det går att döma utifrån den systematik som ligger bakom, säger Christer Bartholdsson.

Precis som när det gäller annan organiserad brottslighet är det också bra när en rad aktörer samverkar. Om extremister exempelvis uppbär sjukpenning medan de ägnar sig åt brott, finns skäl att misstänka försäkringsbedrägeri.

Och att Djurfront nu klagar över att lärjungar inte längre kan swisha till brottslingars böter, efter att Swedbank stoppat möjligheten, visar att banken gjort vad den skall. Bankerna måste ju enligt lag hålla koll på kundernas affärer och bör såklart avveckla kundrelationer när transaktioner används för att finansiera brott.

Med en vassare lagstiftning och ett tydligare maskeringsförbud skulle dock ännu mer kunna göras för att krossa dessa extremister som missbrukar yttrandefriheten för att trakassera andra - och dessutom begår grova brott. Att det brådskar är uppenbart. Fanatiker tenderar att inspirera varandra och vi lever i en explosiv tid. Vikten av ett stärkt skydd har sällan varit större.

Samhället har allvarligt misslyckats om ännu en butiksägare skräms till att lägga ned, eller ännu en bonde ger upp sin djurhållning för att han eller hon inte orkar med fler hot.