Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Donald Trump (med hustrun Melania) och Barack Obama. Två mycket olika talare. Bild: Alex Brandon

Att skipa rättvisa eller fälla en tolvtaggare?

Att en terrorledare eliminerats är i sig det viktigaste och kan förhoppningsvis skänka någon tröst åt alla dem han skadat. Sättet på vilket det meddelades kan emellertid också vara viktigt, på sitt sätt.

Detta är en text från HN:s ledarredaktion. Ledarredaktionen arbetar självständigt men delar Centerpartiets ideologiska värderingar.

Ett våldsamt slut åt en våldsam man. Det verkar ha varit fallet för Abu Bakr al-Baghdadi. Det verkar också vara den bild som USA:s president Donald Trump gärna vill förmedla.

Under en presskonferens i söndags bekräftade han att Abu Bakr al-Baghdadi, IS ledare och de facto grundare, hade dödats i en amerikansk militäroperation i Syrien. Abu Bakr, född som Ibrahim Awad Ibrahim Ali al-Badri al-Samarrai, med många suggestiva tillnamn som, ”Kalifen”, ”Den osynliga shejken” eller kort och gott ”Spöket” har länge varit en av världens mest eftersökta män. Tillsammans med rollen som USA:s fiende nummer var det något han övertog efter Usama bin Ladin, som också han dödades av en amerikansk specialstyrka.

Likheterna mellan bin Ladins och Abu Bakrs slut är på många sätt slående. Vid den förstes död svor den andre att hämnas, och hans ”kalifat” kom att åsamka ett lidande lika ofantligt som obegripligt. Tills sist blev det dock också hans öde att få sin död tillkännagiven som en personlig triumf för ärkefienden USA:s president.

Eftersom det rör sig om två män vars grymhet tänjer fantasins yttersta gränser kan det verka syniskt att betrakta deras död som inte bara kosmisk rättvisa, utan också som en del av det politiska spelet. Det är den däremot i högsta grad.

Barack Obamas meddelande i maj 2011 att amerikanska soldater hade döda Usama bin Ladin innebar den enskilt största politiska segern under hela hans presidentskap. Sjukvårdsreformen har dragits med problem, vad de diplomatiska relationerna med Kuba vill innebära är för tidigt att säga men bin Ladin är och förblir död.

Obama, en erkänt god talare vars lugna och välartikulerade stil lämpade sig väl för allvarliga tillfällen, meddelade den egentligen brutala nyheten, att amerikansk trupp hade dödat en, låt vara vedervärdig, människa, på ett sätt som utstrålade statsmannamässighet vars like USA nog inte sett sedan dess.

Att Donald Trump har längtat efter något likartat är självklart. Inte bara minns han vad det gjorde för Obamas popularitet, det här är också en del av presidentposten som alltid har tilltalat honom. Att visa styrka, att besegra landets fiender.

Söndagens besked innebar allt det. Presidentens entusiasm gick inte att ta miste på. Trumps tal innehöll flera likheter med Obamas. Att berömma de amerikanska soldaterna och underrättelsepersonalen hör så att säga till genren. Så gör också att prisa sina allierade och Trump lyckades faktiskt klämma in kurderna bland Turkiet, Ryssland och till och med Syrien.

Men medan Obama beskrev själva uppdragets förlopp kyligt och koncist gottade sig Trump i alla detaljer. Hur detta råskinn, denna skurk mött sitt öde skrikande och gråtande och offrande sina egna barn. ”Han dog som en hund, han dog som en ynkrygg” upprepade presidenten som också sa att han helst skulle vilja offentliggöra materialet från operationen så att alla skulle kunna se. Bildkvalitén var också utmärk, hävdade presidenten.

Med Donald Trump blir helt enkelt allting en tävling och presskonferensen om att en farlig terrorist hade oskadliggjorts handlade egentligen om att det var han som hade fällt den största tolvtaggaren.

Världen är nu en bättre plats utan både bin Ladin och Abu Bakr. Hur målande presidenten väljer att framställa en terrorists hädangång spelar ingen roll för det faktum att han nu är död och aldrig kan skada någon igen.

En president som mest är intresserad av troféer kan däremot komma att fatta ogenomtänkta och kortsiktiga beslut. Världen förbereder sig nu för hämndattacker från IS. De som främst står i skottlinjen är de kurder som Donald Trump just övergivit.