De två fick i samma tidning (20/1) mothugg av en centerpartist i Region Skånes kulturnämnd, som kallade slöjdundervisningen för “en viktig investering både för den enskilde och för samhället”.
Det går att förstå båda. I ett digitaliserat och alltmer automatiserat samhälle kan det verka omodernt att lära barn att hantera en hyvel. Samtidigt är analoga ämnen som att skriva, såga och sy viktiga för såväl finmotorik som inlärning.
Enligt neurofysiologen Jean-Luc Velay och kollegan Anne Mangen är handskrift och papper bättre för en persons inlärning än digitala skärmar. Att taktil pedagogik är nyttig bekräftas av annan forskning.
Annie-Maj Johansson, lektor vid Högskolan Dalarna, disputerade 2012 på en avhandling om inlärning inom natur- och matematikämnen. Hon fann att undervisning, laborationer och lärande i dessa ämnen uppfattades som roligare och mindre enformiga när lärare gick från fakta till aktiviteter med inslag från estetiska och kreativa ämnen som slöjd. Eleverna blev mer uppmärksamma på resultaten och fick en djupare ämnesförståelse.
Att visualisera, abstrahera, tänka i bilder och förlopp samt få en uppfattning om former, volymer och riktningar är inte bara piloter och matematiker betjänta av. Tapetserare, fotbollsspelare och konstnärer nyttjar också de sinnena.
Det är inte första gången slöjden hamnar i skottgluggen. 2016 diskuterades att dra ner på ämnet för att frigöra resurser till naturvetenskapliga ämnen. Förutom att det vore pedagogiskt kontraproduktivt, är perspektivet på slöjd fel.
Redan 2005 såg Skolverket i en nationell kartläggning av bild, musik och slöjd att den sistnämnda var underdimensionerad. Tiden avsatt för ämnet räckte inte för att uppnå de mål läroplanen satte upp. Inte konstigt att ämnets nytta i dag blir ifrågasatt. Eleverna lärs inte ens vad de har rätt till.
I Sverige går det tretton ekonomer på dussinet. Samtidigt har vi under hela 2000-talet haft kronisk brist på målare, snickare, murare och svetsare. Ändå valde den förre utbildningsministern Gustav Fridolin (MP) att satsa på mer digital inlärning, som programmering från första klass.
Men elever lär sig alltså bättre genom analoga ämnen. Hacka får de göra på hemkunskapen. Med bättre mattekunskaper kan fritiden ge bättre investeringar. Slöjdförbud i skolan är fel väg att gå.
