Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt HN
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut

Maria Haldesten: Alltför många elever i Varberg drabbas av våld och hot

Att skapa en lugn studiemiljö är varje rektors yttersta ansvar. Det säger skollagen. Följ den!

Detta är en text från HN:s ledarredaktion. Ledarredaktionen arbetar självständigt men delar Centerpartiets ideologiska värderingar.

Ledare 12/12. Skolan var alltför länge lite av laglös zon. Det ökade antalet polisanmälningar i Varberg bör naturligtvis skådas i det ljuset. Rutinerna har skärpts.

Samtidigt blir det smärtsamt uppenbart att de grova brott som begås i skolmiljön fortfarande är ett allvarligt problem – och något som drabbar väldigt många fler än de direkt berörda.

– De flesta råkar inte ut för våld eller hot i skolmiljön, betonar grundskolechefen i Varberg i dagens HN.

Det är en sanning med modifikation. Om en eller flera stökiga elever utsätter en eller ett par andra skolkamrater för våld, hot och mobbning så påverkar det hela skolmiljön.

Utöver att skolplikten tvingar offren att vistas på en osäker arbetsplats, så tvingas även övriga elever att förhålla sig till en fullkomligt oacceptabel situation. Och otryggheten sprids. För yngre elever kan det göra att många går till skolan med ont i magen av rädsla för att bli nästa offer. I äldre årskurser kan elevernas intryck av en alltför passiv vuxenvärld skapa misstro inte bara mot skolan utan också mot det kringliggande samhället.

Därför är det utmärkt att skolorna i Varberg – i likhet med skolorna i andra kommuner – har börjat anmäla fler brott till polisen.

Att det är skolan som tar på sig det ansvaret är inte bara rimligt, det är också viktigt av ett annat skäl. Är det rektorn som anmäler övergrepp, stölder med mera riskerar inte offret att stämplas som ”golare”. Att det senare ens finns på kartan kan säkert förvåna många – men den synen och jargongen finns i de miljöer våra ungdomar vistats i.

Att det i skolans demokratiska fostran bör ingå tydlighet kring rätt och fel, brott och konsekvens, är viktigt även sett till samhällsutvecklingen. Att släta över normbrytande beteende är inte att hjälpa en elev med problem, tvärtom kan det öka risken för fortsatt negativ utveckling.

Trygghetsarbetet i skolan har dock en vidare betydelse. En lugn studiemiljö är avgörande för att eleverna skall kunna lära på lektionerna. Därför har en del av det arbetet som syftat till att höja elevernas skolresultat – och därmed ge Sverige en något mindre skamfylld placering i Pisa-mätningarna – kretsat just kring bristen på ro och ordning i den svenska skolan.

Inför årets mätning intervjuades en lärare och en rektor med erfarenhet av den finska skolan i Svenska Dagbladet. De vittnade om milsvida skillnader vad gäller allt från lärares status, till elevernas grundkunskaper och ordningen i klassrummen.

Men Skolverket, som därför har haft skäl att snegla på vårt grannland, har också kunnat konstatera att Finland varit bättre på att tidigt sätta in stöd för dem som behöver stärkas i läsning, skrivning och matte.

Det senare har allt fler svenska skolor arbetat med de senaste åren - och att döma av årets Pisa-mätning börjar det ge resultat. Men på ordningsområdet återstår mycket att önska - inte minst från elevperspektiv.

Den landsomfattande skolenkät som presenterades i våras visar visserligen att Varbergs problem är hela landets. Men det är inte mycket till tröst. Därför får vi hoppas på fortsatt arbete för nolltolerans mot grova brott – och fortsatt förbättrad samverkan mellan skola, polis och socialtjänst.