Jörgen Warborn, Europaparlamentariker (M): AI har potentialen att bli vår största landvinning

Det krävdes framväxten av en nästan övermänsklig chattrobot och ett alarmistiskt brev från en frispråkig amerikansk mångmiljardär för att artificiell intelligens (AI) skulle hamna högst på medieagendan. Mängder av forskare, och jag själv som ganska ensam på den politiska arenan i Bryssel, har inför döva öron försökt sätta strålkastarljuset på AI-frågorna i flera år nu, men så har man väl inte Elon Musks rubrikvänliga sätt att uttrycka sig.

Detta är ett åsiktsmaterial och ingen nyhetsartikel.

ANNONS
|

Även om jag inte delar hans slutsatser, så välkomnar jag verkligen att han fått igång den nödvändiga debatten. Det finns många angelägna infallsvinklar att diskutera, inte minst här i Europa där vi blivit omsprungna av globala konkurrenter när det gäller AI.

Vi borde diskutera hur vi kan öka den europeiska digitala konkurrenskraften och vilka principer som bör omgärda den tekniska utvecklingen. Hur vi ska förebygga oacceptabla risker och se till att maskinerna bäst tjänar mänskligheten. Men idén om ett stopp för avancerad AI-utveckling, som vissa nu framför, den måste avfärdas. Det är förståeligt att vissa reagerar avvaktande på teknik som känns ny och främmande, men att dra i handbromsen nu skulle innebära ett stort bakslag för mänskligheten.

ANNONS

AI är människans skapelse och har potentialen att bli vår största landvinning sedan elektriciteten. AI kommer kunna lösa problem på vartenda samhällsområde. Här i Halland har sjukvården sedan flera år använt avancerade AI-program för att identifiera riskfaktorer hos patienter och effektivisera vårdförloppen. Andra AI-program kan inom loppet av sekunder urskilja cancertumörer på röntgenplåtar. Redan nu finns det självkörande fordon som presterar väsensskilt bättre olycksstatistik än mänskliga förare. Om något årtionde kan dödsolyckor på vägarna vara ett minne blott med teknikens hjälp.

Vi kan också ha nytta av AI för att bekämpa brottslighet och ta tillbaka gatorna från gängen. Med moderna AI-program i polisens trygghetskameror kan man blixtsnabbt hantera bildmaterial som tar timmar för en mänsklig polisman att sålla bland. Med AI:ns hjälp kan begränsade polisresurser räcka till mer och skapa större trygghet.

I tider av energikris och resursbrist kan AI användas för att identifiera slöseri och effektivisera energianvändningen till gagn för klimatet, naturen och allas elräkningar. Jag skulle kunna fortsätta med många fler exempel på vad AI redan gör för mänskligheten och bara fantasin sätter gränserna för vad som kan hända framåt. Tillsammans med nya tekniska lösningar kan vi helt enkelt leva bättre liv.

Insikten om detta måste vara ledstjärnan för de politiska beslut som fattas framöver. Inte överdriven oro eller ryggmärgsreflexen att sönderreglera eller förbjuda det som är okänt. Samtidigt måste vi förstås vara på det klara med att AI också kan innebära risker. Dessa måste vi hantera med kallt huvud, nu när EU ska utforma ett regelverk för AI som blir det första i sitt slag. Jag jobbar för att detta ska bli så proportionerligt, pricksäkert och ändamålsenligt som möjligt. Det är viktigt att undanröja oacceptabla risker samtidigt som den positiva tekniska utvecklingen kan fortsätta.

ANNONS
ANNONS