Samma myndighet uppskattar att Sverige kommer att gå in i en lågkonjunktur nästa år, och det lär dröja innan det ekonomiska läget vänder. Tyvärr står Sverige sämre rustat inför en sådan situation än vad som hade behövt vara fallet. Samtliga S-ledda regeringar sedan 2014 har undvikit att ta tag i stora frågor som är nödvändiga att förändra – särskilt under goda ekonomiska förhållanden.
Ett exempel är de tidigare rekordlåga räntorna som innebar en öppning för att trappa ned ränteavdraget, en statlig utgift som i fjol uppgick till drygt 17 miljarder kronor. När räntorna stiger riskerar kostnaderna att uppgå till drygt 30 miljarder kronor. Det hade varit klokare att successivt trappa ned avdraget till förmån för exempelvis lägre skatter på arbetsinkomster.
Ett annat område är arbetsmarknadspolitiken. Där har det duttats med vad som rent krasst bara kan anses vara symbolpolitik: 90-dagarsgaranti för unga, statliga beredskapsjobb och en industrikansler. Nej, framgångarna bakom den omtalade nyindustraliseringen i norra Sverige är knappast grundade i arbetsmarknadspolitiken. Det har andra förklaringar.
Däremot har det genomförts en stor arbetsmarknadsreform som träder i kraft den 1 oktober. Efter många om och men kom arbetsmarknadens parter slutligen överens om hur lagen om anställningsskydd skulle förändras, tack vare en liberal förhandlingsvinst av Centerpartiet och Liberalerna.
I praktiken innebär förändringarna att företag kommer att få undanta fler anställda från de så kallade turordningsreglerna, som historiskt har lett till att den som har jobbat på ett företag kortast tid blir tvungen att sägas upp vid arbetsbrist – oavsett kompetens. Den bristande flexibiliteten har resulterat i att arbetare som av olika anledningar vill byta jobb eller bransch har avstått på grund av risken att hamna sist i en ny ”kö”. Låsningarna har varit till ondo för såväl arbetsgivare som arbetstagare.
En annan del av uppgörelsen är ett kraftigt förbättrat omställningspaket för medarbetare som mister sina jobb. Då kan en medarbetare få tillgång till ett generöst stödpaket som omfattar ett års studier och möjligheten att behålla upp till 80 procent av lönen.
Med en lågkonjunktur som står runt hörnet kunde avtalet inte träda i kraft vid ett mer passande tillfälle. Behovet av en mer modern lagstiftning och ökade utbildningsmöjligheter är dock oavhängiga det ekonomiska läget. Dels kommer traditionella arbetaryrken kräva mer vidareutbildning eftersom det ständigt introduceras nya, mer effektiva moment på jobbet. Och dels behöver akademikeryrken av olika anledningar också fylla på sina kunskaper inom sina respektive fält. Fler reformer i den riktningen, så står Sverige bättre rustat inför såväl goda som dåliga tider.
