Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Varbergs väntkurer – ett hån mot pendlare

Tågkaos och komfortbrist är fel sätt att "sätta resenären i fokus"

Detta är ett åsiktsmaterial och ingen nyhetsartikel.

Ledarkrönikan: Uppskattar du att komma torrskodd och välfriserad till jobbet? Då bör du inte utmana ödet genom att pendla från Varbergs station. Att klämma in sig i ett hörn av väntkuren hjälper föga. Kurens konstruktion är så fånig att den skapar mer irritation än skydd.

Det rimmar dåligt med Trafikverkets fina visioner i rapporten: Utformning av stationen med resenären i fokus.

Där slås fast att Trafikverket har ett ansvar för att anläggningar i trafiksystemet stimulerar till fler och bättre kollektiva resor – och att detta påverkas av hur stationerna upplevs av resenärerna. Att kunna ”sitta och vänta på plattformar tryggt, säkert och väderskyddat”, beskrivs som angeläget.

Mot den bakgrunden: hur kom de utskällda väntkurerna i Varberg till? Stephan Larsson är projektledare för järnväg för projektet Varbergstunneln. Han beskriver att man gjort en specialbeställning hos ett svenskt företag som konstruerar bland annat väderskydd – en skräddarsydd lösning, anpassat efter tolkningar av regelverk.

Kruxet är att väderskydd klassas som driftbyggnader – och då ställs andra krav på avstånd till spänningsförande ledningar än för plattformstak.

– Dessutom krävs en annan grundläggning eftersom kurerna påverkas av andra krafter, förklarar Stephan Larsson.

Låt den förklaringen sjunka in. Det är lite svart humor över den. För vi talar alltså om vinden. Det är för blåsigt i Varberg för att man ska kunna bygga ”tillfälliga” väntkurer med större tak. Därför får resenärerna räkna med att bli vindpinade.

– Alternativet hade varit att avstå från skydd, förklarar Stephan Larsson.

Kanske hade det varit smartare att spara de 2,5 miljoner kronor som väntkurerna kostade. För möjligheterna till ”resurseffektiv återanvändning” torde vara högst begränsade.

Och vad plattformskomfort anbelangar, varför finns det inte fler bänkar att huka i? En förklaring tycks vara att huvudansvaret ligger på en annan avdelning på verket.

– Jag kan lova dig att ringa ett samtal till Trafikverket fastighet och fråga dem om fler bänkar, säger Stephan Larsson.

Gott! Då slipper folk kanske att sitta på marken, som de gör i dag, i bister väntan på försenade tåg. Och om två avdelningar på verket börjar prata mer med varandra kanske fler kan ta efter? För det tågkaos som nu sprider missnöje i Varberg – och kostar många arbetsgivare pengar – förvärras av bristen på information. Drabbade resenärer bollas runt mellan Öresundståget, Hallandstrafiken och Trafikverket i jakt på besked. Det ökar stressen.

– Det var enklare förr när det bara fanns en aktör, suckar Stephan Larsson – som själv pendlar med tåg.

Men med dagens kommunikationsteknologi borde det inte vara omöjligt att snabbt och lätt kunna lämna tydligare besked. Det är faktiskt det minsta man kan begära.