Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Malin Lernfelt: Vården måste utreda suicid och ta ansvar

Varje begår över 1 100 personer i Sverige självmord och till skillnad från våra nordiska grannländer, där antalet suicid har minskat under många år, ligger Sverige kvar på samma relativt höga nivå.

Detta är ett åsiktsmaterial och ingen nyhetsartikel.

Många av de människor som tar sitt liv har under lång tid sökt hjälp hos psykiatrin. Fram till 2017 fanns det ett krav på att alla fall där personen haft kontakt med vården sista tiden innan självmordet skulle utredas och anmälas till Ivo, inspektionen för vård och omsorg.

När det kravet togs bort fanns en förhoppning både från politiker som engagerat sig i frågan och organisationer som arbetar med suicidprevention om att en ny lag skulle införas som ersättning. 2010 föreslog exempelvis Självmordspreventionsutredningen att sjukvård och socialtjänst gemensamt skulle utreda ett skärpt offentligt ansvar vid självmord.

Några nya bestämmelser har dock inte blivit verklighet och idag finns det inga föreskrifter om att utreda och följa upp suicid. Det är allvarligt. Bristen på underlag försvårar på många sätt samhällets arbete med att förebygga självmord och leder i förlängningen till att människor som hade kunnat räddas dör.

I en aktuell rapport från Riksrevisionen kritiserar myndigheten med rätta statens arbete med suicidprevention, som man slår fast inte varit tillräckligt effektivt. Revisionen har tittat närmare på såväl regeringens hantering av suicidfrågan som Folkhälsomyndighetens, Socialstyrelsens och Ivo:s arbete och pekar bland annat på att regeringen först 2020 tog initiativ för att stärka insatserna för suicidprevention. Detta trots att riksdagen fattat beslut om bland annat ett nationellt handlingsprogram redan 2008.

Enligt Riksrevisionen behövs omfattande insatser inom flera områden och att ytterligare statliga myndigheter involveras för att man långsiktigt och effektivt ska kunna minska antalet självmord i Sverige.

Regeringen har bemött revisionens kritik med att påminna att man givit 25 myndigheter i uppdrag att senast 1 september 2023 lämna in ett underlag inför en ny strategi inom området psykisk hälsa och suicidprevention. Att ett sådant arbete pågår är utmärkt. En ny strategi får inte dra ut på tiden ytterligare. För varje år som går utan att man följer upp hur samhället hade kunnat agera annorlunda när någon är självmordsbenägen går ytterligare liv förlorade.

Det är viktigt att aldrig glömma att flesta som gör självmordsförsök egentligen inte vill dö. Enligt Suicid Zero, en ideell organisation som arbetar för att minska antalet självmord, avlider mellan 85 och 90 procent av dem som försökt att ta sitt liv men misslyckats senare av naturliga orsaker. Det beror på att det människor eftersträvar sällan är att dö, utan att fly bort från ett lidande man uppfattar som outhärdligt. En stor del av dem som överlevt självmordsförsök har i ett senare skede därför svårt att förstå hur de tänkte. Med rätt verktyg finns alla möjligheter att förhindra många självmordsförsök och ge människor som lider av psykisk ohälsa hjälp och stöd för att vilja leva vidare.

Innan vi kan nå dit måste myndigheterna dock veta vad som görs fel i dag. Därför måste utredningskravet för alla självmord av personer som nyligen haft kontakt med vården återinföras snarast.