Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Katarina Erlingson: Ulf Kristersson leker med elden i form av SD

Moderaternas väg bort från det liberala humanistiska parti som Fredrik Reinfeldt stod för har skett stegvis, men bestämt. Så sent som i valrörelsen 2018 höll partiet skenet uppe i Alliansens namn, men när mandatmatematiken visade att en borgerlig regering inte var möjlig utan stöd från Sverigedemokraterna har partiets närmande mot SD blivit alltmer tydlig.

Detta är ett åsiktsmaterial och ingen nyhetsartikel.

I veckan intervjuades Ulf Kristersson i ”30 minuter” och han visade då tydligt vilken förflyttning M gjort i förhållande till SD. Nu menade Kristersson att SD:s retorik förändrats, att partiet har breddats och att SD deltar seriöst i det parlamentariska samarbetet. Jimmie Åkesson korkade antagligen upp en flaska champagne över det positiva omdömet, även om det framfördes på Kristerssons lite dryga och överlägsna sätt. Rentvättandet är snart fulländat.

När Kristersson framför att SD:s retorik förändrats ger han prov på selektivt hörande. Jimmie Åkesson har varit framgångsrik i att tvätta rent sin riksdagsgrupp och det är bara ibland det blir revor i fasaden. Den som detaljstuderar sociala medier hittar ofta övertramp från höga företrädare för SD och partiet vill bland annat öppet sätta stopp för asylinvandringen. Det kravet närmar sig också Moderaterna och det svårt att begripa hur riksdagsledamöter som tidigare uppfattats som tydliga alliansvänner och hyfsat liberala tycks ha tvärvänt. Hatet mot framför allt Centerpartiet, som anses som svikare mot Alliansen, är tidvis utbrett på sociala medier. Det verkar som att M har bränt alla broar till C och nu satsar man på ett konservativt block med stöd från SD. Kan man locka in Liberalerna i fållan (eller fällan?!) vore lyckan total.

I sitt Almedalstal 2019 vände sig Jimmie Åkesson enbart till majoritetssvenskarna och partiet använder gärna en krigsretorik. Minns Mattias Karlssons inlägg på Facebook efter valet 2018. Partiet stödjer alternativ media och är nästan lika duktiga som Trump på att sprida fake news, allt i syfte att destabilisera. Man har tyvärr lyckats ganska bra hittills, för det minsta inlägg med kritik mot SD bemöts genast av en skur av trollinlägg.

När SD-kritiska skribenter skriver om partiet brukar alltid någon höra av sig kring att man inte kan kritisera ett parti som har tjugo procent av väljarna bakom sig. Det är ett mycket konstigt resonemang som tyvärr verkar etablerat. Trump hade över 70 miljoner väljare bakom sig, men nog borde även SD:s tillskyndare tycka att det inte var orimligt att kritisera Trump för uppviglingen. Det är inte väljarna vi kritiserar, det är partiet och vad vi ser att det står för. Om inte väljarna ser det själva får vi försöka nå dem och berätta.

Att ett parti som Moderaterna inte vill se det, förblindade av makthunger, är svårt att förstå, inte minst i ljuset av den historia som M haft. Ulf Kristerssons rentvättande av SD borde få den liberala grenen av partiet att protestera, men tyvärr verkar det som att de flesta är så måna om sina uppdrag att de tiger, och därmed samtycker.