Tillväxt bot mot fattigdom och klimatproblem

Precis som Greta Thunberg krävt måste klimatkampen kombineras med en tro på vetenskapliga lösningar.

Detta är en text från HN:s ledarredaktion. Ledarredaktionen arbetar självständigt men delar Centerpartiets ideologiska värderingar.

ANNONS
|

Klimataktivisten Greta Thunbergs känslosamma tal till FN-församlingen i september väckte global uppmärksamhet. “Vi befinner oss i början av en massutrotning, och allt ni kan tala om är pengar och sagor om oändlig tillväxt. Hur vågar ni?”

Miljontals människor demonstrerade under hösten för att få upp klimatfrågan på agendan. Ett sådant engagemang är på många sätt bra. Men det måste också, precis som Greta Thunberg själv krävt, kombineras med en tro på vetenskapliga lösningar. Och då är inte idén om oändlig tillväxt någon saga, utan tvärtom en nyckel för att rädda klimatet.

Det handlar inte bara om att den ekonomiska tillväxten för med sig innovationer som kan bidra till att ersätta fossila bränslen. Tillväxt är i sin essens att göra mer med mindre, och exemplen där ekonomier kunnat växa samtidigt som miljö- eller klimatpåverkan minskat är otaliga. Mellan 1970 och 1990 växte Sveriges ekonomi med 150 procent, samtidigt som koldioxidutsläppen halverades. Som Harvardprofessorn Steven Pinker visar i sin bok “Upplysning nu” växte USA:s ekonomi med 250 procent mellan 1970 och 2015. Befolkningen ökade och antalet fordonskilometrar dubblerades. Men de fem största luftföroreningarna minskade samtidigt kraftigt, och såväl energianvändningen som koldioxidutsläppen planade ut. Om amerikanerna följt den svenska energimodellen, med kärnkraft och vattenkraft som bas i elproduktionen, hade utsläppen kunnat minska ännu mer.

ANNONS

Som författaren och debattören Mattias Svensson konstaterar i Dagens Nyheter (26/12 -19) minskar även den materiella resursförbrukningen: “Sedan några år in på 2000-talet använder den amerikanska ekonomin mindre av metaller som aluminium, stål och koppar, och mindre papper och timmer. På en radikalt mindre åkerareal, där det går åt mindre vatten, gödsel och bekämpningsmedel, odlas mer grödor än någonsin tidigare.”

Det är alltså fullt möjligt att frikoppla tillväxt från miljö- och klimatpåverkan. Inte bara möjligt förresten, det är också nödvändigt, både sett till klimatet och till fattigdomsbekämpningen. Som Svenska Ekomodernister – en miljörörelse som bygger på idén om att mänskligheten kan bli rikare, samtidigt som dess miljöpåverkan minskar – skrev i sin julkalender i sociala medier har 150 000 människor lyfts ur extrem fattigdom varje dag i 25 år.

De senaste åren har dock utvecklingen stagnerat. Eftersom fattigdom är starkt förknippat med fler födda barn kommer det att leda till att världens befolkning ökar betydligt mer det kommande decenniet. Det är inte bara något som lär försvåra klimatomställningen, utan framför allt riskerar att leda till att den extrema fattigdomen klänger sig fast. Enligt prognoser från FN kommer fortfarande sex procent av världens befolkning – hundratals miljoner människor – att leva under mycket svåra förhållanden 2030.

ANNONS

Det är för övrigt världens fattigaste regioner som med all sannolikhet drabbas hårdast av klimatförändringarna. Desto fler skäl att anamma den ekonomiska tillväxten, och att försöka sprida den ekonomiska friheten till fler platser på jorden.

ANNONS