I helgen besökte jag Halländsk bokmässa i Hyltebruk, arrangerad av Kultur i Halland tillsammans med kommunerna och Hallands författarsällskap. Det fanns möjlighet att träffa omkring 50 halländska författare och också höra dem från scenen där de intervjuades av Alex Bennheden. Men nog kunde programmet gjorts tydligare och mer lockande, att kalla varje programpunkt för författarsamtal är inte särskilt informativt.
Den som inte var där är bara att beklaga, men reklamen och informationen kring mässan verkar inte ha nått särskilt långt utanför de redan nördiga bokläsarkretsarna. Trots att flera aktiviteter var anpassade för barn var medelåldern på bokmässan hög och få barn syntes till. Kommunikationen kring bokmässan har uppenbarligen inte varit tillräckligt tydlig och omfattande och det måste Kultur i Halland ta till sig inför kommande år.
Programmet var en salig blandning. Seriösa historieböcker varvades med lyrik. Och vad sägs om en författare med bajsmössa – en mössa som såg ut som bajs-emojin? Förklaringen var att hon skrivit en barnbok om förstoppning, som tydligen kan vara ett problem bland barn. En annan skrev om svordomar för lite äldre barn och kanske en och annan vuxen. Några verkade så flummiga som författare fördomsfullt ibland kan betraktas som, andra var sakliga eller småroliga.
För den som gillar att fördjupa sig i historisk litteratur och andra texter invigdes en guldgruva i ämnet, en litteraturkarta över Halland som också har koppling till Litteraturbanken. Som tredje län i landet, efter Västra Götaland och Blekinge, har Halland fått sin litteraturkarta. Klickar man på en plupp på kartan kan man läsa mer om en författare eller ett verk och dess koppling till platsen. På pluppen i Vessigebro kan man förstås läsa mer om August Bondeson och hans verk och också klicka vidare till originaltexter som ligger på Litteraturbanken. Där kan man roa sig med att läsa ett gammaldags språk och fascineras över att man har fotograferat hela böcker för oss alla att ta del av. Om man inte aktar sig kan man fastna framför datorn och läsa en mängd litteratur om Halland man inte trodde fanns.
I tider där läsningen minskar bland unga är det extra viktigt att hitta sätt att nå barn och uppmuntra dem att läsa. Organisationen Allas barnbarn vars medlemmar läser för barn på förskolor är viktig för att öka läsintresset. Att rota bland gamla texter i det halländska landskapet, genom Litteraturkartan, är kanske inte det som lockar unga. Det betyder inte att arbetet inte är viktigt, men nya metoder krävs för att locka barnen att försjunka i skolbibliotekets skatter. Om man ens har ett bemannat skolbibliotek, vill säga. Statusen behöver höjas och skolbiblioteken användas mer i undervisningen. Det kan göra lektionerna intressantare och också bidra till att de ungas läslust finns kvar hela livet.
