Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Sverige behöver EU som en blåslampa

Det krävs en sammanhållen, genomtänkt politik för EU-medborgare med funktionsnedsättning.

Detta är ett åsiktsmaterial och ingen nyhetsartikel.

Skrönor och felaktigheter sprids av partier och politiker inför valet, bara för att ta poäng eller svärta ner. En sådan är att EU driver på byggande av vårdinstitutioner för personer med funktionsnedsättning. Att EU skulle vara emot funktionsnedsattas möjligheter att välja hur de vill leva sitt liv.

Liberalerna har under lång tid i Europaparlamentet kämpat mot att EU-medel används för att bygga institutioner avsedda för personer med funktionsnedsättning. Det är nämligen förbjudet. Mycket tack vare oss. Det är för bedrövligt att medlemsländerna inte följer dessa bestämmelser eftersom det med EU-pengar fortfarande byggs institutioner. Vår slutsats är att det behövs mer Europasamarbete. Inte mindre.

Många partier säger att de vill till parlamentet för att förminska EU och att ska ge röst åt de som inte hörs. Men det förutsätter att man vill samarbeta. Ha någorlunda klar bild av vad EU gör när det gäller funktionshinderpolitik redan idag. Ha koll på internationella konventioner och direktiv. Och det kanske viktigaste, vilja mer. Vi har mycket att lära andra länder om full delaktighet i samhället för alla, men vi har också mycket att lära av andra.

Tillgängligheten i Sverige hade varit sämre om vi inte varit med i EU. Det är bara att konstatera att Sverige behöver EU som blåslampa för att inte halka efter i tillgänglighetsarbetet.

En åsikts om nu förs fram är ”Bindande EU-lagstiftning för ökad fysisk tillgänglighet är viktig – men den visar också tydligt var den bortre gränsen för EU:s inflytande måste dras.”

Menar verkligen någon att EU håller på att bli för tillgängligt? Varför ska den bortre gränsen dras när det handlar om lagstiftning som är till nytta för personer med funktionsnedsättning?

FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning tar i artikel nio hur samhällen ska arbeta med tillgänglighet. Där ges inte något utrymme för undantag och EU har precis som Sverige skrivit under FN-konventionen.

EU vill nu börja ett tydligt samarbete över nationsgränser om människors rättigheter till att leva goda liv. Denna ”sociala pelaren” menar vi liberaler är ett utmärkt verktyg för att jobba med den här typen av frågor. Det handlar inte om överstatlighet utan om samarbete.

Det krävs en sammanhållen, genomtänkt politik för EU-medborgare med funktionsnedsättning. Vi liberaler vill verka för större möjlighet till utbytesstudier för personer med funktionsnedsättning. Den fria rörligheten ska aldrig begränsas på grund av funktionsnedsättning. Därför bör utbytesprogrammet Erasmus+ vidgas och bli mer lättillgängligt för personer med funktionsnedsättning, både på akademiska utbildningar och på yrkesutbildningar. Detta kräver ökat stöd för studenter med funktionsnedsättning i Erasmus+ och mer information till skolornas personal och studenter om möjligheterna till utbytesstudier.

EU-kommissionen föreslog 2008 ett direktiv för att åtgärda diskriminering utanför arbetsmarknaden på grund av ålder, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller religion. Eftersom enhällighet krävs i rådet har man under hittills inte lyckats anta direktivet. Vi menar att ansträngningarna med att hitta en lösning i rådet måste intensifieras så att direktivet slutligen kan antas.