Katarina Erlingson: Svår balansgång för att behålla den unika tilliten

Är det inte som förgjort? När allt verkade kunna återgå till det normala. När vi kan gå på julfest eller ta en weekendtripp till Köpenhamn. Då tar det förbaskade coronaviruset nya tag.

Detta är en text från HN:s ledarredaktion. Ledarredaktionen arbetar självständigt men delar Centerpartiets ideologiska värderingar.

ANNONS

Danmark släppte helt på sina restriktioner för två månader sen, men det verkar ha straffat sig när antalet smittade nu överstiger talet när det var som värst i december 2020. Så nu tar danskarna flera kliv bakåt och börjar införa krav på covidpass igen. I Tyskland och i andra länder verkar det gå åt samma eländiga håll.

Här i Sverige hålls smittan än så länge i schack, men är det något vi lärt oss under dessa snart två år är det väl att smittspridningen är oberäknelig. Här gäller det att inte ropa hej förrän man är över bäcken.

I Sverige har över 80 procent som är över 16 år fått båda sina vaccindoser, men det räcker inte mot denna lömska sjukdom. Vi behöver fortsätta kampen mot coronaviruset. Trots alla rapporter om hur ojämnt denna oberäkneliga sjukdom drabbar finns det alltför många som tror att det är farligare att vaccinera sig än att bli sjuk i covid-19.

ANNONS

De som är skeptiska mot vaccin i allmänhet och coronavaccinet i synnerhet har fått stöd för sin uppfattning av politiska ledare runtom i världen, som Bolsonaro i Brasilien. I en värld som var fylld av konspirationsteorier redan innan coronaviruset dök upp är det förstås rätt enkelt att fortsätta tro på, och sprida, felaktig information. Samtidigt har tilliten mot ledare och samhällssystem minskat i många länder. I Sverige har det länge funnits en hög tillit till att staten ordnar allt, vi är ett land som utmärker oss som annorlunda på många sätt. Men troligen är Sverige på väg att bli ett land som andra.

Traditionen i Sverige att vaccinationer ska ske frivilligt är sunt, men bygger då på att tilliten i samhället fungerar. Det är kanske inte konstigt att några tvekar i dagens läge. Att det blivit en pandemi i en global värld och slår som coronaviruset fortfarande gör, det är snudd på science fiction för många. Att se världsledare handfallna mot det osynliga hotet kan göra vem som helst rädd och kanske ännu mer konspiratorisk.

Sverige framhärdar med frivillighetens väg och har undvikit att ta beslut om covidpass. Balansgången är svår, men det som ligger i andra vågskålen är alltför viktigt för att rasera. Myndigheterna vill inte riskera att svenskarna ska tappa sin tillit till dem, och tvång riskerar att göra just det.

ANNONS

Därför är kraven i Hylte kommun ett experiment i tiden. Den som nyanställs till omsorgen ska vara vaccinerad. De som redan är anställda riskerar att bli omplacerade till arbetsuppgifter där man inte har kontakt med omsorgstagarna. Brasklappen är att bemanningen måste klaras av, vaccinerad personal eller inte.

Är det rätt att samhället tar till hårdare tag och kräver vaccinering och covidpass? Eller är det rätt att, som Sverige hittills, hålla den frivilliga linjen, i viss kombination med social kontroll? Det finns helt enkelt inget facit för hur vi ska hantera effekterna av denna pandemi. Inte ens floskeln ”den som lever får se” fungerar i det här fallet som är vår tids kanske svåraste utmaning näst efter klimatförändringarna.

ANNONS