Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Katarina Erlingson: Smakpoliser riskerar att ge en enfaldig stadsbild

Ska alla nybyggen i Sverige se ut som om de byggts i början av 1900-talet? Det verkar åtminstone de ansvariga bakom Arkitekturupproret tycka.

Detta är ett åsiktsmaterial och ingen nyhetsartikel.

Uppenbarligen håller många med dem, för deras Facebooksida har fått stor spridning, så stor att Arkitekturupproret blivit en av Årets kometer enligt Maktbarometern 2021. Men med makt följer också ett stort ansvar.

Arkitekturupproret, som är en förening, har satt fokus på stadsbyggnadsfrågor. Renovering av gamla hus ska ske med varsamhet och föreningen avskyr ”moderna lådor”. Men läser man inläggen på deras Facebooksida är Arkitekturupprorets ideal att våra städer och tätorter ska se ut som för hundra år sen. De verkar ha någon sorts facit på vad som är vackert. Trä är ett favoritmaterial vilket är svårt att kritisera då det passar in i tidsandan. Men fastighetsägare bör ta fasta på vad som passar på en ort och vad som inte gör det. Att trähus passar i Varberg är förstås ingen konstighet, med stadens historia av trähus. Men trähus i till exempel södra Skåne passar inte in lika väl, i ett landskap som saknar råvaran trä. Där är det i stället tegel och putsade hus som är traditionen.

Även hus som definieras som ”vackra” av majoriteten kanske inte passar in i alla miljöer – allt måste finnas i ett sammanhang.

Upproret vill uppenbarligen ha hus som ser gamla och därmed ”vackra” ut. De ifrågasätter det påstådda smakmonopolet som finns bland arkitekter, men framstår själva som smakpoliser. Som Maktbarometern visar är Arkitekturupproret duktiga på att sprida sitt budskap, men då borde man inte komma undan med att kasta sten i glashus.

Stadsbyggnadsfrågor är svåra då alla kan se resultatet och därmed tycka till om det. Politiker och tjänstemän inom stadsbyggnad har ett stort ansvar för att städer ska utvecklas på ett harmoniskt sätt. Ingen vill ha tillbaka rivningshysterin från 60-talet. Samtidigt får pendeln inte slå tillbaka så hårt att allt nytt demoniseras.

Att bygga som för hundra år sen omöjliggör till exempel solceller på taken eller andra innovativa lösningar som är bra för klimat och miljö. Ändå finns det säkert hus som kan vara gammaldags i uttrycket samtidigt som de är moderna i tekniska lösningar. Byggare och fastighetsägare får inte glömma bort det miljömässiga perspektivet i sin iver att bygga ”vackert” eller modernt.

Risken är att Arkitekturupproret piskar upp en stämning som gör det svårt att bygga modernt. Vill vi ha städer som bara har ”vacker” bebyggelse? Ibland behövs det lite ruffiga områden som motvikt till mysig bebyggelse.

Det är bra för en stad om ”årsringar” får synas. Det behövs kanske inga stora bomässor som Bo01 för att utveckla en stad, men något liknande kan lyfta arkitekturen framåt. Turning Torso hade knappast funnits i Malmö om den traditionella skolan hade varit dominerande. Det finns självklart nybyggda hus som är både vackra och miljövänliga, likväl som det finns gamla hus som är fula och har negativa effekter på omgivningen. Men nytänkande och innovation är viktigt för att ett samhälle ska utvecklas hållbart.