Skottlands EU-dröm kan klyva Storbritannien

De lokala och regionala valen i Storbritannien brukar inte ha så stor bäring på svensk eller europeisk politik. Den här gången är det annorlunda. Ett starkt mandat för det skotska nationalistpartiet SNP – som enligt opinionsmätningar har stöd av uppemot hälften av väljarna – i torsdagens val kan innebära en ny folkomröstning om att lämna Storbritannien.

Detta är en text från HN:s ledarredaktion. Ledarredaktionen arbetar självständigt men delar Centerpartiets ideologiska värderingar.

ANNONS
EDINBURGH 2020-01-19
Skottlands flagga på toppen av klocktornet på The Balmoral Hotel i Edinburgh 
Foto: Tomas Oneborg / SvD / TT / Kod: 30142
** OUT DN, Dagens Industri (även arkiv) **
EDINBURGH 2020-01-19 Skottlands flagga på toppen av klocktornet på The Balmoral Hotel i Edinburgh Foto: Tomas Oneborg / SvD / TT / Kod: 30142 ** OUT DN, Dagens Industri (även arkiv) ** Bild: Tomas Oneborg/SvD/TT

2014 röstade 55 procent nej i en folkomröstning om självständighet, men SNP kommer, om det finns majoritet i det skotska parlamentet efter valet, att kräva en ny. Den brittiska konservativa regeringen har sagt att det inte blir någon ny omröstning så snart efter den tidigare.

Skottland har hela tiden i union med Storbritannien haft egen utbildning och eget juridiskt system, även om besluten tidigare fattades i London. Det lokala självstyret är nu omfattande. Skotska parlamentet bestämmer om utbildning, sjukvård, rättsväsendet, transporter, planfrågor och motsvarigheten till kommuner.

Egentligen borde nationalisterna ligga illa till. Det blev ett klart nej i den förra folkomröstningen och väljarna brukar tröttna när samma parti har styrt i över ett årtionde. Nationalistregeringen har, trots att bidrag från London gör att pengarna räcker till mer än i resten av Storbritannien, fått kritik för resultaten inom i utbildning, sjukvård och drogpolitik.

ANNONS

Men Brexit och konservativa Tories gav nytt liv åt självständighetskraven. En majoritet av skottarna röstade nej till att lämna EU. SNP vill att ett självständigt Skottland blir EU-medlem så snart som möjligt. De Konservativa har regerat i London sedan 2010, och de har svagt stöd i Skottland.

Premiärminister Boris Johnson ses som en opålitlig engelsk överklasstyp, just vad många skottar ogillar. Försteministern Nicola Sturgeon från SNP ses däremot som pålitlig och kompetent.

Socialdemokratiska Labour dominerade tidigare i Skottland. Men precis som på andra håll har socialdemokrater tappat kärnväljare. SNP är inga högerpopulister, men tydliga nationalister som sätter misstro mot England främst. Självständigheten har blivit huvudfråga i stället för klassiska vänster-högerfrågor.

I mätningarna väger det nu jämnt om självständighet. Skottland har ett komplicerat valsystem med en kombination av 73 enpersonsvalkretsar och 56 listmandat. Det kan ge utrymme för taktikröstning, hos såväl Labour, Konservativa och Liberalerna som vill bevara den brittiska unionen, som hos självständighetsivrarna i SNP, De gröna och ett utbrytarparti från SNP.

Ett fortsatt enat Storbritannien borde ligga i Sveriges intresse. Ett försvagat och förödmjukat "Restengland" kunde försvåra samarbete i Europa, liksom motståndet mot ett aggressivt Ryssland. Men frågan är vad skottarna själva vill.

Valresultatet drar dessutom ut på tiden. Covidrestriktioner gör att rösterna räknas långsamt och några vallokalsundersökningar genomförs inte. Så först på lördag, två dagar efter valdagen beräknas resultatet vara klart. Räkna med många nervösa politiker i såväl Skottland som övriga Storbritannien under den utdragna rösträkningen.

ANNONS
ANNONS