Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Katarina Erlingson: Samma experter valsar runt i alla mediekanaler

Det är lätt att konstatera att Sverige antingen är ett litet land eller att journalister är bekväma. Det kan också vara en kombination av båda, när man kväll efter kväll ser samma ansikten låta sig intervjuas i nyhetsprogrammen. Statsepidemiolog Anders Tegnell är långt ifrån den enda person som närmast överanvänds i dessa coronatider.

Detta är ett åsiktsmaterial och ingen nyhetsartikel.

Det är en handfull personer, mestadels män, som gärna ställer upp när tv ringer. De svarar ofta bra och förhållandevis begripligt, men jag tänker att det väl ändå måste finnas något nytt ansikte att presentera. Och det finns väl kvinnor som är experter nuförtiden?! Troligen är det så att många män inte har något emot att synas i media, medan kvinnor kanske är mer svårlockade. Det gäller att redaktionerna är medvetna om genusstrukturerna och försöker anstränga sig för att få dit en expert av det underrepresenterade könet, oftast kvinnan.

Samma fenomen gäller kriminalartiklar där Leif GW Persson, Jerzy Sarnecki och Sven-Erik Alhem är de äldre män som syns och hörs mest. Det finns yngre experter, men de syns för det mesta lokalt, och vi människor är skapta så att vi har en större benägenhet att lyssna och lita på äldre män. Skapta förresten, snarare är vi vanda vid att lyssna på äldre män. Det hade varit trevligt om det kom fram en kvinna som expert på kriminologi och brottsfrågor i bred bemärkelse. Det finns kvinnor som syns, men de är ofta experter på delar av området, som till exempel våld mot kvinnor. Just på det området vore det önskvärt med en äldre man som expert...

En äldre kvinna som fått genomslag som närmast överutnyttjad expert i coronatider är Agnes Wold. Det är inte konstigt att redaktionerna med förkärlek väljer henne, hon är rak och tydlig. Hon intervjuades häromdagen i DN och lyfte där fram något som borde diskuterats i betydligt större omfattning: stöd till forskning och vilken forskning som är mest populär att ägna sig åt.

Politiker vill gärna visa sig handlingskraftiga men konsekvensen blir då lätt att man detaljstyr för mycket. Det borde egentligen vara en dödssynd för en politiker som ska ha helhetsperspektiv, men det är så lätt att trilla i fällan. Att premiera viss typ av forskning kan lätt få negativa konsekvenser. Agnes Wold lyfter fram det i DN-intervjun. Smittspridning är inget område som det forskats särskilt mycket på, utan det är stora ”häftiga” områden som hjärtinfarkter som studerats. Tänk om vi varit bättre förberedda med kunskap om smittspridning när pandemin drabbade oss? Kanske hade det kunnat ändra förloppet, vem vet.

Att vara expert betyder inte att man har förmåga att se helheten, vilket både journalister och allmänhet bör vara medvetna om. Experter behövs, men deras kunskap behöver ofta sättas in i ett större sammanhang. Man kan också missa intressanta synvinklar och ny kunskap om man fortsätter att fråga samma personer hela tiden. I ett litet land som Sverige behöver vi vara extra medvetna om det, men sjukan finns säkert även i stora länder. Vanans makt är stor.