Gustav Juntti: Regeringen strör landsbygdspengar i blindo

Drygt 1,8 miljoner kronor. Den summan får var och en av totalt 39 gles- och landsbygdskommuner ta emot årligen mellan 2022 och 2024, meddelade regeringen 20 december. Stödet når mestadels norrländska kommuner.

Detta är en text från HN:s ledarredaktion. Ledarredaktionen arbetar självständigt men delar Centerpartiets ideologiska värderingar.

ANNONS

Det är i grunden positivt att staten tar ett större ansvar för kommunerna. Men regeringen förklarar inte hur listan tagits fram, eller hur pengarnas nytta ska utvärderas. Det försvårar ansvarsutkrävande. En ledtråd finns dock: I sex av tio kommuner som får stöd styr S själva eller ihop med andra, oftast V.

Än märkligare är det att regionala tätorter med stora myndigheter – som Östersund med Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Mittuniversitetet, eller Kiruna med företag likt LKAB – ska få statliga bidrag. Och Sollefteå ett nytt regemente.

Bidragsgivaren tycks blind. Exempelvis får Boden pengar trots kommande miljardinvesteringar från bolaget H2 Green Steel i fossilfritt stål och potentiellt tio miljarder till i handelsgödsel av spanska Grupo Fertiberia (Di 17/10).

ANNONS

Precis som andra stora gödselinvesteringar i Skellefteå och Örnsköldsvik bygger samtliga etableringar på närheten till utskeppningshamnar. Och som ett led i satsningen Malmporten ska industrihamnen i Luleå utvidgas i det största muddringsprojektet i modern tid.

Nordliga större investeringscentra behöver knappast stöd. Men de privata och statliga pengar som pumpas in i industriprojekten kommer generera mervärden även i kringliggande kommuner i form av högre löner, bostadspriser och större efterfrågan på tjänster. Det här tycks regeringen knappast tänka på.

Det är inte dåligt att stötta harvande kommuner. Men utdelningen av bidrag måste nyanseras. Man kan inte bara strössla pengar utifrån befolkningsunderlag och intäktsprognoser. Kommunala, statliga och privata investeringsprojekt måste tas i beaktan, liksom skattetryck och kommunala budgetresultat. Samtidigt väntar svårare tider runtom i landet.

Vissa kommuner har sparat och investerat långsiktigt medan andra knappt klarar att balansera budgeten enligt kommunallagens krav. Fyra av tio kommuner visade ett negativt resultat 2019, före statens coronastöd sattes igång 2020 och sänkte siffran markant.

Konjunkturinstitutet beräknade 2018 att statens stöd behöver ligga 24 miljarder kronor högre varje år till 2040 för att kommunerna ska möta kommunallagens krav. Annars väntar en genomsnittlig skatteökning på 3 kronor och 18 öre. Jämför det med att snittskatten i kommunerna väntas minska med 3 öre under 2022, enligt SCB.

ANNONS

Vissa kommuner har bättre förutsättningar rent strukturellt för att må bättre, men kan behöva politisk förändring. Andra behöver bättre styrning och högre effektivitet. Det är krav som medborgare och stat borde ställa innan valfläsket slussas ut.

Om statsbidrag riktas till små kommuner där S är med och styr kan det låsa fast dem i ett bidragsberoende där kommunen prioriterar statliga pengar före tillväxt av befolkning och ekonomi. Det vore en osund julklapp från regeringen till landsbygden.

ANNONS