Det glada 20-talet vi hoppades på låter vänta på sig. Från pandemi och nedstängning, till krig, energikris och inflation. Det är inte konstigt att många känner sig nedstämda. Kanske blir det rentav värre innan det blir bättre. Men bättre kommer det tids nog att bli. Inte snabbt, inte av sig självt och inte utan stora ansträngningar. Men om vi kavlar upp ärmarna och alla drar sitt strå till stacken. Människan skapar problem, men det är också vi människor som kan lösa dem.
Det är viktigt med perspektiv, så att man inte stirrar sig blind på allt som just nu är tufft. Räntor, elräkningar och matpriser stiger - plånböcker och husvärden krymper. Många företagare går på knäna och i princip varenda villaägare kan känna klumpen i magen över nästa elräkning. Det är flera kriser som samspelar, utlösta av en kombination av en hänsynslös diktators makthunger, politisk naivitet i Europa, dåliga förberedelser och ren otur. Krisinsikt är avgörande, men insikterna måste användas konstruktivt för att göra något åt problemen. Vi kan också ha nytta av att titta i backspegeln på de gånger vi tog oss igenom något liknande.
Jag minns 90-talet med boräntor mångdubbelt högre än idag, och en skenande statsskuld. Jämfört med då är räntorna bara en bråkdel och statsskulden mer än halverad. Jag minns hur det var att själv driva småföretag under 90-talets IT-krasch. Knappast en dans på rosor. Den som är lite äldre än jag minns säkert oljekrisen och 70-talets då sanslösa el- och bränslepriser. Saker har en tendens att upprepa sig. Kriser kommer och går, men människan består.
Om man zoomar ut och tittar på det ekonomiska läget som helhet, så är vi i princip bara tillbaka på nivåerna före corona. Huspriserna är i genomsnitt tillbaka där de var 2020. Börskurserna har minskat rejält i år, men är ändå upp 15-20 procent jämfört med början på 2020. Jämfört med samma period har köpkraften till och med ökat en aning, trots att inflationen just nu gröper ur våra plånböcker. Jag säger inte detta för att på något sätt förringa den svåra tid vi befinner oss i. Alla som läst mina artiklar vet hur många år jag har tjatat om kärnkraft, bränslepriser och företagsklimat. Jag säger det för att vi ska komma ihåg att det inte finns någon naturlag som säger att allt kommer gå åt skogen. Problem som vi skapat kan vi också lösa.
Det är en mödosam väg vi har framför oss, inget tal om den saken. Åratal av försummelser i energipolitiken kommer ta lång tid att bygga bort. Kriget i Ukraina kommer ta tid och kräva stora uppoffringar för att vinna. Men vi har inga andra alternativ än att hugga i och hålla ut. Inga kriser varar för evigt och det kommer inte heller denna göra. Men de val som våra politiska ledare gör kommer avgöra hur långvarig den blir. Därför har regeringen rivstartat arbetet för ny kärnkraft och att få ut elprisstödet. Därför skickar Sverige våra största vapenleveranser någonsin till Ukraina. Stora kliv på vägen mot något bättre.
Också enskilda människors handlingar kommer spela roll för hur tuff resan blir. Varje sparad kilowattimme och varje donerad krona till Ukraina kommer ha betydelse. Vi får också hjälpas åt att hålla hoppet uppe. Människan har klarat svåra prövningar förr och det kommer vi göra den här gången också.
