Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Ordning och reda måste gälla alla

I skrivande stund har M, KD och L sagt att de kommer att stödja en misstroendeförklaring i riksdagen.

Detta är ett åsiktsmaterial och ingen nyhetsartikel.

Det blir inget bra om du använder en annan måttstock för dina egna, eller dina närståendes, ageranden än den du använder för att bedöma och döma andra. Det finns många exempel på detta.

Det är högerextremister som rasar över hat från vänster medan de själva anser att de som inte tycker som dom ska skjutas, kastreras eller utvisas. Det är vänstersympatisörer som rasar över hat och våld från höger medan de svarar med exakt samma mynt. Det är män som måste veta om en våldtäktsman är invandrad eller inte innan de har lust att fördöma brottet. Det är högavlönade som talar nedlåtande om bidragsfuskare när det handlar om människor som är beroende av försörjningsstöd medan de själva är minst sagt kreativa med sina egna förmåner. Det är folk som hyllar olagliga attacker mot demokratin men bara när det gäller den egna ståndpunkten, alla andra ska följa lagen.

Om det alltid finns en ursäkt eller förklaring för just ditt fall men aldrig för någon annans så har du dubbla agendor. Det kan man ha som privatperson även om det knappast är en särskilt tilldragande egenskap. Hanterar du makt över andra på något sätt behöver du allvarligt tänka om på hur du ser på demokratin och ditt uppdrag.

Försäkringskassan är en myndighet med direkt inflytande i människors liv, för att inte säga överlevnad. Här har kraven skärpts och som enskild medborgare finns lite utrymme för att få rätt mot den stora myndigheten. Med detta i åtanke kan man också ställa krav på att myndigheten själv leds professionellt och utan politiska ambitioner.

Det är uppseendeväckande det som hände när Försäkringskassans generaldirektör Ann-Marie Begler fick sparken. Ingenting tyder på att hon gjorde något annat än det regeringen sagt i sina direktiv. Det finns dessutom mejl från anställda till Konstitutionsutskottet där de vittnar om hur socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S) gett missvisande information om ärendet.

De anställda frågar sig också om regeringen verkligen skulle erbjuda en ny toppost till en person de inte har förtroende för. Begler erbjöds av regeringen att bli chef för Pensionsmyndigheten. En fråga det är lätt att instämma i. Det måste vara ordning och reda på alla nivåer, inte minst i en myndighet.

I skrivande stund har M, KD och L sagt att de kommer att stödja en misstroendeförklaring i riksdagen. Nu utreds det hela i Konstitutionsutskottet och det återstår att se om Centerpartiet avvaktar denna utredning innan de bestämmer sig. Sverigedemokraterna kommer sannolikt inte att missa ett tillfälle att fälla en minister. Det verkar finnas nog med fakta på bordet för att förtroendet för Annika Strandhäll är förbrukat. Samtidigt finns det en poäng i att ha hela bilden innan man tar till såna kraftfulla åtgärder som ett misstroendevotum är.

Det vilar inget som helst ansvar på C och L att stödja regeringens ministrar för att man har ett samarbete kring budget. Lika lite som myndigheter ska styras utifrån partitaktiska skäl ska misstroendeverktyget användas för samma syften.