Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Katarina Erlingson: Odling i stan lika viktigt i små städer som i stora

Sårbarhet och självförsörjning diskuteras ofta nu i coronatider. Än så länge har varor kunnat flöda i princip obehindrat över världen, även om människor varit stoppade från att förflytta sig över landgränser. En så stor kris ger anledning att fundera närmare på hur vi skulle klara oss utan all importmat.

Detta är ett åsiktsmaterial och ingen nyhetsartikel.

En företeelse som vuxit fram under de senaste tio åren är stadsodling. Många tänker att odling i städer inte kan ersätta det vanliga lantbruket och det kan det kanske inte heller, men det kan vara ett komplement. Dessutom tillkommer en massa positiva bieffekter. Det skapar förståelse för varifrån maten kommer, hur man odlar och i förlängningen för lantbruk. Det kan rentav vara första steget i en ”odlingskarriär”. Det kan vara ett led i att som nyanländ integreras i det svenska samhället och på sikt få jobb inom den gröna näringen. Det kan hjälpa olika grupper som har svårt att finna sin plats i bostadsområdet och samhället att må bättre och det i sin tur kan göra bostadsområdet trivsammare.

I ett jordbrukslän som Halland kan det tyckas världsfrånvänt att satsa på stadsodling, men det ena behöver absolut inte utesluta det andra. Kanske kan en satsning på stadsodling vara en hjälp till lantbruket att lättare få personal när det behövs.

Det Vinnovastödda projektet Stadsbruk startade för sex år sen med bas i Malmö, men där bland annat också Göteborg och Växjö var projektparter tillsammans med SLU Alnarp. Syftet var att skapa jobb, öka livskvaliteten och integrationen. Flera deltagare i projektet utvecklade egna företag där de till exempel sålde sina närodlade grönsaker till restauranger, några köpte en egen gård.

Både i Falkenberg och Varberg finns stadsodlingar, men det är av mindre, främst social karaktär, i vissa bostadsområden och det skulle finnas potential för större satsningar. Men det kräver engagemang och intresse hos både politiker och handläggare. Det kan också integreras i arbetet med hur kommunal mark ska skötas. Ska det finnas så mycket gräsmattor att klippa och sköta? Kan man använda marken på annat sätt? Jag vet att åtminstone Falkenberg ser över sin skötsel och här skulle stadsodling kunna få en naturlig plats i funderingarna.

I Malmö har engagemanget främst kommit från tjänstemannahåll, även om politikerna inte har varit bromsklossar. I Göteborg togs beslut kring Stadsbruk på politisk nivå. Det är förstås en fördel om engagemanget kommer uppifrån, annars kan arbetet lätt bli beroende av enskilda eldsjälar. Stadsodling kan integreras i beslut om såväl miljö, social hållbarhet som näringslivsfrågor. Det brukar göra det svårare när frågor inte passar in i det vanliga arbetet i stuprör.

Coronakrisen gör att vi måste tänka nytt. I Halmstad finns ett relativt nytt företag som erbjuder lösningar för att odla grönsaker inne i containrar. Det kan vara en god idé för större livsmedelsaffärer att skaffa en sån så att man kan erbjuda riktigt närproducerad sallad året om. Halland borde kunna vara ett grönt län oavsett årstid!